Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1852, sida 2

— 2 kättegängsoch Polissaker. I går hölls uti poliskammaren undersökning röande den natten till sistl. tisdag, kl. omkring 12, tinade eldsvåda uti handl. E. Erikssons vid Kungsgaan, emellan Artillorilazarettet och så kallade Alphyddan belägna bus. Detta hus, en våning med frontespice, uppfördt på en hög stenfot, var af trå samt inredt: källarvåningen och frontespicen, hvardera ill ett rum med kök och första våningen till 3 rum med kök och förstuga, samt tvenne vindar på ömse sidor af frontespicerummen:. I slutet af år 1840 blef huset försåkradt i stådernas allmänna brandstodsbolas i Stockholm under n:o 9,204 till 1,000 rdr bko. Sedan några år lärer det vorit ytterst förfallet och timret i våggarne nåstan uppruttnadt, så att olyckshändelsen kom, som man säger, i grefvens tidtill förebyggande af sjelfförstörelse. De vid undersökningen, hvar för sig hörde perso ner, afgåfvo följande berättelser, nämnligen: llandlanden Eriksson: att han, som icke sjelf bepott det afbrunna huset, uthyrt detsamma till månadskarlarne Carlsson och Appelberg samt arbetskarlen Ekedahl, hos hvilken sismämnde en hr Akermark hyrt och bebott ett rum, och att han af dem i månatlig hyra uppburit 29 rdr rgs. Rörande eldens uppkomst och orsak hade han sig icke vidare bekant, ån hvad han beräuelsevis fått veta, nämnligen att den skulle först ha utbrutit i det kållarrum, hvarest ingen eldstad funnits, något hvaröfver han högeligen förundrade sig, enår detta rum, i anseende till sitt låge, varit af berssyra så fuktigt, att elden der icke borde fått någon nårins. Ekedahl: att sedan ban med hustru och barn omkring kl. 9 samma afton gått till sängs, hade de frampå natten först blifvit våckte af ropet från en deras 5 ärs gamla flicka, hvilken legat inne i hr Åkermarks rum. Då ett af de andra barnen stigit upp, för att göra sig underråttad om orsaken till jemmerropen, och i sådan afsigt öppnat dörren, hade en myckenhet rök genast trångt in i rummet, hvarefter hr Akermark hastigt kommit in från sitt rum, dervid han yttrat, att någon fara måste vara på fårde, emedan hans rum stod fullt af rök Såväl kkedahl som öfrige af hans samilj hade då hols öfver husvudskyndat ut på gatan i nåstan halfnaket tillstånd. Utkomne på gatan, blef Ekedahl varse att elden utbrutit i köket, hvilket då stod i ljusan låga, Någon annan orsak till eldens upppkomst visste Ekedabl icke uppgifva, ån att den möjligen utbrutit genom de bristfålligheter, hvarmed kållarvåningens kökapipa varit behåftad, och hvilka bristfålligheter Ekedahl en låogre tid förmärkt derigenom, att rök som oftast, då eld varit uppgjord i köksspiseln, trängt in i det rum br Akermark bebott, och genom hvilket kökspipan uppgått samt varit kringbyggd af ett våggfast skåp. Häretter upplyste Ekedahl, att han af sitt lösörebo, som vore försåkradt i Pbenix till 1000 rdr bko, fått bergat högst obetydligt. Ekedahls uppgift, att murarne varit i bristfälligt skick bestred likväl handlanden Ericsson och åberopade till styrka härför brandsyns-längderne för hvarje ir, hvarjemte Eriesson upplyste, att Ekedahl, eller rättare hans hustru, som försörjer sig med korfbLeredning, om Måndagen icke haft någon sådan kokning för sig och att således någon starkare eldnivg den dagen icke ägt rum Deita bestred äter Ekedabl med påstående, att bang hustru just om Måndagsförmiddag förehaft ett dylikt sysslande i jordväåningens kök, men att det slutades tidigt på eftermiddagen. Hustrun Sara Ekedahl afgaf en lika berättelse med mannen med tillägg, art eldstäderna varit i så uselt skick, att hon sjelf flera gånger måst låtit reparera dem, sedan Eriksson icke velat sästa något afseende å deras klagomål häröfver, samt att, ehuru en af kakelugnarne vid en brandsyn blifvit utdömd, den sedermera aldrig nedrifvits och omsatts. Båda makarne Ekedahl försäkrade, att de alltid varit ytterst försigtiga och rädda om elden, hvilket äfven vitsordades af deras tjenstefolk, och hyresgästen Äkarmark. (Forts) Am mm A——