Amerika än i Europa, som det skulle förundra mig, om de gjorde det tio gånger mindre. Husvudsaken ligger i den amerikanska publikens brist på -musikaliskt omdöme; derför bör geniet icke alltför mycket lita på sin kraft. Den del af publiken, som besöker konserter af kårlek till musik, år ganska liten och knappt tillråcklig till att betåcka omkostnaderna; den öfvervågande majoriteten vill blott tillfredsstålla nyfikenheten och modesjukan. Om derför konstnåren ej vill göra sin resa sörgåfves, så måste han anvånda alla medel, som stå honom till buds, för att våcka denna nyfikenhet och bli fashionable, Men icke alla konstnårer vilja nedlåta sig till sin konsts prostitution, och tillochmed om de gå in derpå, hvilka åro då de medel, som medföra ett gynsamt resultat? Med amerikanarnes ovanligt snabba utvecklingsanlag söljer naturligtvis också en likaså snabb och håftig ombytlighet. och det år sördenskull omöjligt att göra råkning på något beståmdt puffsystem; ty man har observerat, att samma medel, som Ole Bull nyttjade med framgång, frambragte en motsatt verkan för Meyer, och samma enkla, konstnårsvårdiga upptrådande, som störtade Vieuxtemps, skaffade Herz den mest lysande mottagning. Ett medel imellertid, hvars vigt icke kan såttas i tvifvel, och som aldrig kan förfela sin verkan, år pressen, som i Amerika utöfvar en makt, hvarmed den curopeiska pressens icke kan förliknas; men tillochmed om mången konstnär har en afgjord talang att skaffa sig pressens gunst och goda tjenster, kan han dock under vissa förhållanden lida skeppsbrott. I Europa år det tillråckligt att veta, att organerna i de stora ståderna, såsom Paris, London och Wien, åro vål ståmda; de mindre ståderna råtta sig då derefter. I Amerika deremot förstår lokalpressen åfven i de obetydligaste ståder att göra sitt eget inflytande gällande. Gynsamma kritiker i NewYork och Boston kunna vara nyttiga i New-York och Boston; men i Charleston, New-Orleans, S:t Louis förlora de sin verkan, om de icke bli bekråftade af lokalorganerna. Men nu tilllåter provincialpressen sig icke sållan att inlågga sin protest, om ock blott får alt visa sin magt. Om dervarande tidningar hade musikaliskt bildade recensenter, så skulle denna olågenhet låttare kunna afhjelpas; men sådane finnas blott ytterst få, som någorlunda kunna förtjena detta namn; ty vanligen skrifvas recensionerne skiftevis af stenograferne, eller af den, som refererar polissaker, af börsreserenten eller någon annan, alltifrån kassören till korrekturlåsaren, eller af någon, som i sjette led år beslågtad med en, som gerna ville låra sig att blåsa flöjt. Der gifves alltså ingen annan utvåg, ån att ha en agent, en Barnum t. ex., som år bekant med de vigligare redaktörerne, och som, till följe af detta vänskapliga förhållande, tid efter annan kan på förhand skicka artiklar, ja till och med få tillåtelse att skrifva recensionerne efter konserten. Men en sådan agent kan vara svår nog att finna, isynnerhet sedan virtuos-konkurrensen tagit så mycket öfverhand, och når man finner honom, kan han, utom fritt underhåll och rescomkostnader, låtteligen komma att kosta 10 till 15,000 francs om året. Visserligen år denna utgift betydlig, men sållsyntheten af en så beskaffad affårsskicklighet kommer hårvid i första rummet i betraktande. Agenten år dessutom ansvarig för reseturen, hvars åndamålsenliga anordning år af största vigt. Konsertsaisongen inlrässar nämligen på olka tider i städerna: i New-Vvork, bhiladelphia och Boston srän Oktober till Januari, i New Orleans år den i Januari, i Charlestown i Maj o. s. v., det kommer således an på att ankomma i rätter lid för att kunna sullånda turen på ett år, hvilket, i anseende till landets stora utstråckning, gör en tillråcklig kunskap om afstånden alldeles nådvåndig. En annan svårighet ligger deri, att konsertdagarnes antal år så inskrånkt. Om söndagen äro alla nöjen förbjudna; lördagen år man vanligen sysselsatt med afslutandet af förrättningar för veckan, eller med förberedelser till söndagen; onsdagen år bönedag får flera sekter, hvilket år af vigt att observera, emedan de fromma, som icke besöka theatern, äro flitiga konsertgängare. På det såttet återstå blott fyra dagar, och man måste sålunda hela veckor vänta på salen, emedan i hvarje stad icke finnes mer ån en, med undantag af NewYork, hvarest, innan Jenny Linds ankomst,