Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1852, sida 2

Tärar och leenden, sorg och salighet vexlade på bådas ansigten, tills Clara ändtligen beslutsamt steg upp och efter några brinnande kyssar sade till sin moder: — Nej, jag skall icke tala om att du har våckt mig! Ingen skall få veta att du år min moder. . . . men, söta, goda mamma, du återkommer ju? .... utan sorg skall jag vånta på dig . .. Res med lugn! Jag skall bedja den heliga ängeln Sanct Michael ledsaga dig. Grefvinnan fattade lampan, gick med barnet uppför trappan och återvånde om några ögonblick till de båda andra fruntimmerna, hvilka redan med otålighet våntade henne. — Kom, Ines, sade grefvinnan; låt oss genast återvånda hem. Clara år redan uppgången på sitt rum och sofver lugnt. — Fru -moders, i morgon bittida skall jag låta kalla er; vi resa först på eftermiddagen, så att vi ännu få tid nog att Öfverlågga om några vigtiga saker. Gresvinnan och hennes duena lemnade flickhuset och återvånde till sin boning. (Forts ittn.) AUL — — —