Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1852, sida 3

Insändt. Ryktet förmåler, att en viss auktoritet på senare tider egnat mycken verksamhet för uppgörandet af ett projekt till ordnande af Carl Johans församlings kommunala förhållanden och ldrer jemvål vara sinnad att, vid socknestämma föreslå några af samma församling till sin redlighet bepröfvade, utmärkte och sakkunnige mån, såsom handelsbetjenten Åkerman, stufvaren Norrman, vårdshusidkarne Martin Olsson, Rosetsky och J. Kjellman, tullinspektoren Rydholm, handlanderne Gunnarsson och J. G. Betzen, löjtnant Inokaij, samt, besynnerligt nog, förre lotskapten och riddaren Samuelsson och fru Eva Lindberg — de bäda sistnämnda förmodligen säsom suppleanter, — att öfvertaga ledningen af församlingens angelägenheter. Det torde således, under förutsättning att ryktet säger sannt, hvilket önskas af litet hvar, icke vara ur vågen påpeka nödvändigheten af orgelnisten Svenssons och skråddaren Linds uppförande i berörde förslag enär dessa båda mån, kånda får sinskarpsinnighet och sin vålvilja för församlingen, mest af alla kunna gagna densamma. Det år ock önskvärdt att en enig styrelse förefunnes i denna sörsamling. Det fanns ock en sådan under åren 1840—1846, och utom de hundrade bevis som derom kunna företes år det mest framstående, att, ehuru under denna tid ett par tusende rdr bko eller något mer råkat vilse, blef dock derom ej fråga förr ån nu sedan de store kommo till rors. Allt detta vill insåndaren lågga de råstegande på minnet och tillika gifva dem rådet: Följ er egen ösvertygelse den som har en sådan! de som ingen hafva, tige stilla. Håster Erik.