Clara-bilden, af Henrik Consciencc. Öfvers. af G,—n. II. (Forts. sr. N:o 58.) — Sjung nu, sade modrene, den lilla visan: Med glådje vilja vi sjunga-, den har ett så vackert förespel: Clara började. Hon måtte hafva varit utomordentligt kånslig för musik, ty hon tycktes genast blifva inspirerad. Under det hennes små fingrar ilade utåt tangenterna log hennes mun mot de ljufva tonerna, öch ett lått veck på hennes panna visade att hon berört en annan djupare strång. Fulla af beundran öfver detta på en gäng herrliga och sörtrollande spel, slödande af de skönaste harmonier. blickade de trenne fruntimmerna ofrånvåndt på den inspirerade flickan, som plötsligt höjde sina blickar mot himlen och med accompagnement af klaveret uppståmde följande sång: