Salon. Nytt adtt att pussa. Aftonbladets 1 recensent hr —u—, — som långe skrifvit x för u — har, sedan han slutat sin långa bana i -Astonbladet-, börjat utgifva -Musikaliska revyer-, och år ett håfte deraf redan ukommet. Han tackar der publiken för dess -nioäriga tålamod och öfverseende och betygar sin -djupa förbindelse för den uppmårksamhet han rönt af sin publik-. Detta år nu i sin ordning. Men så kommer det till åndamålet med dessa revyer-. Detta faller icke straxt i ögonen. Reryen börjar med en uppsatts: -Den äldre och nyare italienska operan-, hvartill materialierne äro hemtade ur, Gud vet, hvilket konversationslexikon. berester följer en temmeligen trivial recension af operan Eden-, deri sörf. omfattar tillfållet att för 999:de gången skånka sin hyllning åt m:ll Normani, samt hrr Foroni och Della Santa. Följer så ett kort vidrörande afMartha-, hvarpå ett referat af hr Elvers soire, der återigen tillsälle erbjuder sig att prisa -hoskapellets chef-för hans -outtröttliga bemödanden-, som -sramlocka de vackraste resultater-. Ytterligare förekommer ett referat, nemligen af hr Josephsons soire. Och nu, sedan detta väl år expedieradt, skrides till hufrudsaken. Denna år en generalpuff för hr Abr. Hirsches förlager — såsom man kunnat vänta. bet mest intressanta och vigtiga företag i härvarande musikhandel år utan tvifvel hr Hirschs editionetc. Man känner det der. (Hr Hirsch år förlåggare af revyerne-). Hr —u— kunde nu hvila, men han gör det icke. Han kan icke nedlågga pennan, utan att ånnu en gång puffa för hr Foroni, hvars treåriga engagement tilländagär med denna sommar. Det var således hög tid. Slutet utgöres af några smårre notiser, hvaraf en del temmeligen bedagade. Man kan icke underlåta att påpeka det något förmåtna uti, att vilja taxera publiken för puffar; sådant gods brukar eljest utdelas gratis, och tacka Gud man tar emot det åndå. Hr —u— har tackat allmånheten för dess nioäriga tälamod-. Han hade skål dertill. Men nu, då han såtter detta på ett nytt prof, månne han icke får till svar: -quousque tandem, Catilina, abutere patientia nostra ?Konstföreningens i Stockholm sammankomst den 29 sistl. Febr. var ganska talrikt besökt. De exponerade konstsaker, som tycktes mest slå an, voro följande: Några utmårkt vackra gravyrer efter åldre mästares arbeten, tillhöriga grosshandlaren J. Wallis. Ett landskap med kor, af N. Andersson. Det år glådjande att se denne unge konstnårs taflor, som vittna om goda studier och ståndigt framåtskridande. K. Zoll exponerade en vintertafla med barn på isen — ett rått vackert kabinettstycke. Vi skulle dock önska att hr Z. vore litet noggrannare i sin teckning. Figurerna voro hår negligerade. Af Edvard Berg fanns ett vattenfall i Dalarne. Hr B. har, om vi ej misstaga oss, helt nyligen börjat måla, men med goda anlag, hvilka nyssnämnde tasla råttvisar på det fårdelaktigaste. Vidare anmårktes af hr Larsson en ansen2 — SJ oo Jå nun oo. FOMI es RT —