Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1852, sida 2

Baiern, Frankrikes samtycke till en militärisk ockupation af Schweiz, såsom det enda medlet att berösva revolutionärerne en för grannstaternas lugn farlig tillflyktsort. Preussen vågrade deltaga i saken. Franska regeringen svarade, att den först ville försöka försonliga mesyrer och tillställa sörbundsregeringen ett ultimatum, men i fall detta blef utan önskad verkan, icke göra några vidare invåndningar emot den militåriska ockupationen. betta ultimatum, hvilket lår innehållet mycket strångare fordringar ån hvad korrespondenten uppgifver, har kommit förbundsstyrelsen till handa, hvilken derå d. 13 Feb. aflåtit det svar, att den betraktar franska fordringarne som ett angrepp på Schweiz oafhångighet, att den icke tillåter Frankrike inblanda sig i Schweiz inre ange lågenheter, och att den ej eller kan uppgilva asylråtten, som Frankrike sjelf så långe utöfvat, men att den deremot, såsom hittills, fortfarande skall förhindra slyktingarne från att begagna Schweiz som en utgångspunkt, hvarifrån de kunna oroa det dfriga Europa. Samma korrespondent beråttar, att franske utrikesministern Turgot förklarat schweiziska gesandten i Paris, hr Barmann, att, derest Schweiz icke går in på Frankrikes fordringar och Österrike skulle besåtta Tessin, komme en fransk hår att ockupera Genf. Flera berättelser öfverensstämma deri, att England försöker bilägga denna tvist och sråga år om huruvida icke denna bemedling redan burit sina goda frukter. Pariserbladet Siecle vill ur ett bref från London hafva inhemtat, att engelska gesandten i Bern tillvägabragt en öfverenskommelse, hvilken år på punkten att afslutas och som uppråtthåller asylråtten, men älägger Schweiz att, på vederbörande regeringars reklamationer, utvisa de slyktingar, som öfverbevisas om att till någon af grannstaternas försång missbruka den fristad de åtnjuta i Schweiz. Senaste underrättelserna från Bern förmåla, att regeringen derstådes, på polisens andragande, beslutat utvisa 6 af de 17 sig ånnu i kantonen uppehållande flyktingar. OSTINDIEN. Fientligheter ha utbrutit emellan engelsmån och birmaner. Då förra öfverlandposten medförde den underråttelse, att stridigheterna med Birma blifvit fullkomligt bilagda, år det med en viss förvåning man låser följande telegrafnotis i -Börsenhalle-. -Bombay den 3 Febr. Birmanerna hafva skjutit på brittiska fartyg. Brittiska krigsskeppen hafva redan uppbringat flera birmaniska fartyg. En del at birmaniska kusten blockeras; af de i Rangun boende europeer hafva de flesta inskeppat sig.