— bet såger jag icke; men man tror att din skarpainnighet slår dig felt, efter som du anser denna flod vara någon annan ån Plapya-Vicente. Din redlighet tvislar naturligtvis ingen på. — Det går man rått uti, svarade Stöfvaren med ett förstämdt uttryck, ty om det kommer an på, så kan jag då för att bevisa, att man icke har råttighet att tvifla på mig. Andres och Berrendo hefallte nu de tolf man, som anlåndt, att vånta dem vid bron, sjelfva gingo de öfver den, för att undersöka stållet. Trupperna voro verkligen så modfållda och uttråttade efter denna MAaFsch på Shppris mark, att ett plötsligt anfall skulle åstadkommit hela expeditionens undergång. På motsatta sidan af floden rådde samma tystnad, samma enslighet som på denna. Under mera ån en timme genomsökte de två vågvisarne skogen, slätterna och snåren; de enda spår de kunde finna, voro spåren af åsnorna, dem Indianerne föra med sig för att lassa på dem det brånsle, som de sålja i byarne, och de enda, lefvande varelser, de tråffade i denna enslighet, voro just en Indian, och hans hustru, hvilka drefvo framför sig några af de nåmnde djuren, lastade med de grenar som blifvit uppsamlade.