Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 februari 1852, sida 1

DW— —— — ——— — ——4 söka sig samma dag. Detta gjorde jag åsven. Jag blef hjertligt mottagen både af far och dotter; straxt jag var kommen, hörde jag, att flickan frågade sin far på svenska; huru de skulle kunna belåna mig, då jag ej ville mottaga penningar. Jag log, och svarade på samma språk, att jsg alls ingen belåning skulle ta emot, och att jag ej gjort annat, ån hvad som varit min pligt., bå de fingo höra att jag var Svensk, beråttade mig Berglund (så hette den råddade flickans far), att åfven han var svensk född, och att han ånnu helt ung hade emigrerat till New-York, blifvit repslagare, och gift sig med dottern till en svensk sjökapten, som vistades hår blott några mänader. Han bad mig nu att jag skulle stanna hos honom och arbeta i hans bana-. Jag ingick hårpå, och efter några års förlopp sörestod jag arbetet helt och hållet. För halfannat år seen gifte jag mig med Emma Berglund, samma flicka, hvars lif jag råddat. Och nu år ett år förflutet sen min svårfar dog, och lemnade mig en förmögenhet af omkring 100,000 dollars. Hår slutade Johan sin beråttelse, och det år blott att tillågga, att Gustaf stannade qvar i New-York ett år, hvarunder han låste navigation och lårde sig engelska. Sedan blef han kapten på sin brors brigg,-Columbiar;