Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1852, sida 2

Utrikes Nyheter. I dag på morgonen har ingått utlåndsk post med notiser af söljande data: Köpenhamn d. 12, Paris och London d. 7 d:s. DANMARK. Den 10 anmåltes i folkthinget en interpellation af Monrad så lydande: -Huru förstår H. M:s regering de i inledningen till Danmarks grundlag förekommande ord:-Dock med förbehåll af, att ordnandet af allt, hvad som rör hertigdömet Slesvigs stållning, uppskjutes tills freden är afslutad.-Erkänner H. M:s regering. att de anförda orden icke medgifva nägon förändring i grundlagen på annan våg ån den i 106 betecknade?Denna interpellation skulle förekomma i solkthinget d. 13 d:s. Den 6 hade grefve Mensdorss-Pauilly ankommit till Berlin får att derifrån afgå till Kiel och tillika med general Thimen öfverlemna regeringen öfver Holstein till kungen af Danmark. Såsnart detta skett, förmäler -Neu. pr. Jeit.skola kommissarierna straxt lemna Holstein. FRANKRIKE. Hårifrän intet nytt af vigt. Bladen aftrycka till spaltsyllnad Montalemberts intrådestal i franska akademien och Guizots svar derä. Den förres tal innehåller den grava anklagelsen emot 1789 års konstituerande församling, att den år skuld till alla de olyckor som sedan drabbat Frankrike. Det enda råddningsmedlet för Frankrike år en återgång till kristendomen. Guizot förklarade sig i det hela ense med den föregående talarens åsigter och blott emot några få punkter af hans föredrag opponerade han sig, men åfven denna lilla opposition var mycket undfallande. Han tackade den nya akademikern derför, att han aldrig bekåmpat konung Ludvig Philip, denne konung, som var tillgifven Frankrike och den sociala ordningen och blott regerade för att bevara Frankrike för anarkien. Montalemberts tal har fått tryckas, sedan 4 passager deraf blifvit utstrykna, i hvilka talaren prisar den sanna friheten, de representativa och konstitutionella institutionerna och i synnerhet Frankrikes regering från 1814 iill 1848. Ett rykte förmåler att fålttåget emot kabylerna, i hvilket general St. Arnaud öfvertaga högsta befålet, tillika skulle erbjuda en förevåndning till hans entledigande från krigsministerposten. SPANIEN. Man har nu erhållit de första detaljerna rårande attentatet emot drottning Isabella. Dessa detaljer åro dock mycket konsysa. Det enda såkra år att mördaren tillhör eller har tillhårt andliga ståndet, att han bar dess drågt, att han heter Martin Melino, och att vapnet, hvaraf han begagnade sig, var en dolk. Stållet, hvarest attentatet ågde rum, uppgifves olika. Somliga såga i slotts