!? ÅU 4 J01714 )111 i dagen, skördar i följd deraf åfven sina triumfer i tidningsbladen. Under det vi å ena sidan måste glådja oss Öfver, att tjufvar och andra för lif, egendom och personlig såkerhet farliga personer blifva upptåckte och förskaffade under lag, kunna vi å andra sidan icke utan med en viss afsky fåsta menniskovännens uppmårksamhet på det ofta ohyggliga och brutala sått, hvarpå under misstanke häktade personer esomoftast behandlas, då de af de lågre polismyndigheterna och deras ånnu råare legoknektar emot all mensklighet och all folkrått tvingas med stryk, tortyrmedel och ohyggliga misshandlingar till bekännelser, hvilka i följd deraf ofta måste blifva ganska tvetydiga. Ett dylikt förhållande, visserligen emot Jag, men dock så allmånt, att dess tillvaro icke kan förnekas, om det också ej så ofta med vittnen kan ledas i bevis, intygar fullkomligt att det ånnu finnes en god portion barbarisk natur hos vår lågre embetsmannaklass, som kulturen och christendomen icke hittills hunnit afslipa. Men det tillhörde domaremakten att på allt sått söka att beifra och förekomma detta våld, ty åfven den brottslige måste behandlas icke blott med råttvisa, utan med mensklighet och detta så mycket mera, som misstanken ofta kastas på orått person, hvilken bör vara förskonad för kossackvåldet. Af skånska tidningsblad har Snållposten från Malmö onekligen det största antal låsare i provinsen, härrörande deraf, att denna tidning dels har mera utrymme ån de flesta andra provinsens blad, ty hur det år så ålskar allmånheten åfven en viss materiel storhet, dels år densamma med omsorg redigerad och dels har bladet de utlåndska nyheterna nåra nog samtidigt med de Helsingborgska bladen. Tidningen, som förut varit alltför mycket skuggrådd moderat eller nåstan grå, synes med detta år hafva vaknat till mera frisinnade åsigter, hvarigenom dess goda aktier naturligtvis måste förhöjas. Ty låt vara att vi hår hafva ett betydligt antal grå mån, bördsaristokrater, krypande embetsmån, prester och andra, som ifra för prerogativernas helgd med låtsad öfvertygelse om det nuvarandes förtråfflighet och som derföre arbeta på att allt måste lemnas oantastadt, tillochmed deras egen makt, så år dock den mera bildade allmogen liberal, för hvilka tånkesått den har att tacka sitt umgånge med upplyst och liberalt folk af medelklassen, och allmogen har under senare åren botydligt slagit sig på tidningslåsning, så att tillochmed det dyra Aftonbladet synes nåstan öfverallt. Den ofta qvicka och bitande Öresundsposten låses alltid med nöje, men har blifvit illa anskrifven af motpartiet, så att han icke har den publik han förtjenar, hvilket till en del åfven torde härröra deraf alt han år af nog litet format, hvilket icke årbra i en tid som sätter så mycket vårde på det formella. Får några år sedan var Skånska posten så godt som skåningens sjelfskrifna tidning, men i följd af en viss låsareanstrykning och som han åfven i likhet med Öresundsposten alltid hållit sig något dyr, så har dess popularitet förminskats. Visserligen förtjente flera af de mindre skånska tidningarna en större uppmärksamhet, men i följd af lokalerna, hvarifrån de utgå, betraktas de ofta, ehuru stundom orått, endast som sina samhållens organer. Dessutom år populariteten en alldeles egen kurre med sina besynnerliga nycker, dem ingen kan utgrunda, samt i hög grad variabel till sina tycken. Den har i dag sina favoriter, som den förglömt i morgon, och just derför år det, som Lamartine såger, en ganska stor försakelse att kunna i tysthet och ödmjukhet tjena verlden, oberoende af folkgunsten och utan annan lån ån den obemårkta tillfredsstållelsen inom eget bröst. Märkligt år det åndå att i Lund, universitetssta den medså många litteråra resurser och så mycken frisinnad ungdom, ingen liberal tidning af någon större betydenhet kan uppstå. Detta synes bevisa att denna ungdom som visserligen år republikansk, emedan den år idealisk, antingen icke har stadgat sin politiska öfvertygelse och sålunda mera lefver i dråmmens utopier ån i verklighetens förnuftiga beråkningar, eller också att densamma står i ett så underordnadt förhållande till de konservativa fåderna att den icke vågar att visa sina åsigter i det oslentliga, hvarföre den får låta nåja sig med marseljäsen under Lundagårdens kronor. Nog af, om hår ån icke -stäår på udden utaf norden en fyrbåk. tånd att luca land Acn haf, 391.