Kapten Rayner och Norrmännen. Från handelshuset Th:s Wilson Sons Å C:o i Hull har till utgifvaren af -Christiania-Posten ankommit följande skrifvelse angående kapten Rayners beteende att i Dröbak lossa de till Christiania destinerade varorna. Hull den 20 Januari 1852. Då stort missnöje visat sig deröfver att ångfartyget -Courierpå sin senaste resa till eder stad icke gick långre ån till Dråbak, vilja vi hårmed förklara, att våra instruktioner till kapten Rayner, innan han gick till Sjös, uttryckligen voro: att han skulle lossa lasten i Christiania, så vida kölden icke gjorde det sannolikt, att fartyget för hela vintern skulle kunna frysa in mellan Christiania och Dröbak. Vi anmoda vår agent att låta införa detta i eder tidning, för att upplysa derom, att vi åro fria från allt ansvar för kapten Rayners handlingssått, tvert emot våra uttryckliga instruktioner. Agenten i Christiania för samma handelshus, hr A. de C. Crowe tillågger efter ofvanstående skrifvelse: ÅÄf den i dag i Christiania-Posten införda I skrifvelse från hrr Th:s Wilson Sons C:o i Hull erfar man, att entreprenörerne skjuta från sig all skuld till Couriers stannande i Dröbak på senaste resan till Christiania. Samma hus har åfven tillskrifvit mig, och anmodat mig att ossentliggöra, det man ansett nödvåndigt att afsåtta kapten Rayner, ej allenast derför, att han tillåtit sig handla emot de honom gifna instruktionerna, utan också derför, att man ej finner det öfverensståmmande med kompaniets interesse att behålla en ångfartygsbefålhafvare, som tycks hafva väckt missnöje genom sitt uppförande mot passagerarne. Vidare har jag mottagit en skrifvelse från kapten Rayner, hvari han urskuldar sig dermed, att ett rykte sagt honom det fjorden långre upp varit tillfrusen och påstår derjämnte, att det bref, hvaruti jag underråttade honom att uppseglingen till Christiania ej hindrades af is, ej kom honom tillhanda förrän redan största delen af lasten var lossad. Såsom förklaring på sitt uppförande mot passagerarne anför han, att ångsartyget sistliden sommar som oftast varit fullt af jernbanearbetare och andra passagerare, hvilka återkommo från den stora expositionen, och omtalar de många konflikter, som så lått uppkomma vid sådana tillfållen, samt de stora svårigheter, med hvilka en ångfartygsbefålhafvare, som skall arrangera allt till hvars och ens belåtenhet, har att kåmpa. Hrr Th:s Wilson Sons C:o beklaga mycket att de nödgats skilja sig vid kapten Rayner, som år en sårdeles skicklig sjöman, EE Oe — — 1 -.