Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1852, sida 3

2 HAUM PVIAQA elt uäars 0 —2 SCMA 2 gånget dråp. Smittkopporna, denna eljest så fruktade buset, gjorde denna gång en verklig välgerning, då den befriade samhället från en af dess vädligaste medlemmar. — — Ixarjehanda. Söndebref från erkebiskop Wingårds skugga till domprosten Reuterdahl. Bror Reuterdahl, bror Reuterdahl, det var en förarglig historia! att du så snöpligen miste gick om Upsalabispens gloria! Den kära Holmström år ganska visst en sårdeles utmårkt latinare och inom ståndet af gammalt han var onekligen en af de finare! Men både till sinne och kropp han år tyvårr allt redan till årena; den hedersmannen, han blir er för Svag till riktigt att valla fårena. Du skulle satt kyrkan midt i byn och disciplin uti trupperna; en annan Napoleon i kaftan, du skulle ej tvekat för Åkupperna-Du år dock en man! och alltid du var bland mina båsta förhoppningar! du skulle ha lagat vår trasiga sak med de aldra subtilaste stoppningar. En lillaste smula jesuitism ej skadar på biskopsstolarna, och Studach år icke så rasande ej heller de der, du, — kjolarna! Man har det emot dig, det år sanut, att du år en knapphåndig talare, men hela verlden vet deremot att du menar så mycket regalare Bror Reuterdahl, jag såger det ån, det var en försmådlig historia! (jag tycker hvad någon också skall glo ät vissa consistoria!) Men låtsa om intet! tag åter fatt din historia ecclesie!... Det blir vål på nytt en dag, och då får du ditt igen Åin specie. (Öres.-Post.) Ett fynd i hafvet. LIndependance Belge, och efter denna äfven andra blad, beråttar: Kapten dÅuberville, barkskeppet Chieftain från Boston, har skrifvit till red. af amerikanska bladet Louisville Varieties-, att han den 27 Augusti inlopp till Gibraltar för att reparera och, medan han låg der, med två af sina passagerare gick öfver sundet till berget Abylus, för att jaga. Innan de återvånde, hade vinden blifvit så stark, att det blef nödvändigt att inlägga barlast i båten, och en af manskapet tog då någo, hvilket han ansåg för ett klippstyeke, men hvars låtthet och besynnerliga form föranledde kaptenen att anse det för ett stycke pimpsten, hvilken förmodan han dock sörkastade, eftersom föremålet var alldes betåckt med musslor (balanus och lepas) samt andra små hafsdjur. Vid nårmare undersökning befanns det vara en liten tunna af ceder, och då denna öppnades saans deri en kokosnöt, omgifven med en gummiartad substans; denna öppnade kaptenen och fann nu derinuti ett stycke pergament, fullskrifvet med nåstan olåsliga göthiska bokståfver, hvilka hvarken han eller någon annan ombord kunde tyda. I land tråffade han emellertid en armenisk bokhandlare, som påstods vara den lårdaste man i Spanien, och, sedan denne sett pergamentet, bjöd han derför 300 dollars, hvilket anbud dAuberville afslog. Den lårde uppläste innehållet och öfversatte hvarje period på franska. Pergamentet innehåll en kort berättelse om upptåckten af Cathay eller det yttersta Indien, stålld till Ferdinand och Isabella af Castilien och Arragonien med det tillägg, alt skeppen, som befunno sig mellan Azorerna och Spanien, knappt skulle kunna uthårda stormen ån en dag, hvarför två likadana berättelser blifvit skrisna och kastade öfver bord. Detta dokument var undertecknadt Christopher Columhus med rask och såker hand samt dateradt 1493, så att det drifvit omkring på Atlanten i 358 år. —— Handelsunderrättelser.