och lithograsier. Utom sin egen samling, som utan tvifvel år den rikaste i Norge, har han erhållit en mångd taflor af andra. Man ser der måsterstycken af Dahl, Fearnley, Tidemand, Gude. Görbitz, Frick, Cappelen, höe, Achenbach, Marstrand och många andra både inoch utlåndska konstnårer. samt dessutom kopparstick och lithografier efter Raphael, Rubens, Poussin, David, Horace Vernet etc. Expositionen skulle endast vara öppen i 8 dagar, räknade frän den 3 dennes. — Den på Enerhougen vid Christiania uppstålda industriexposition, perömmes mycket. Lokalen skall vara utmärkt passande och rymma ånda till 1800 personer, samt har ett galleri. Denna exposition var visserligen icke lysande, men den var nationel. De sär skilda handtverkarne af föreningen hafva ditsåndt profver på sina arbeten och qvinnorna arbeten af sin husslit. Entråen var efter behag; men expositionen var måhända ej så besökt, som den sörijente att vara, hvartill våsendtligen bidrog att den låg så afsides. — Lördagen den 17 Januari omkring kl. 9 på aftonen kåndes i hela Opdals-trakten en temligen stark jordstöt, som varade vid pass I till 2 minuter, med olika håftighet på olika stållen. Enligt de flestas berättelse börjades skakningen med en knall, liknande ett aflågset kanonskott, hvarpå följde en långsam, tung svängning. så att hus och murar rörde sig, tallrikar och andra hårda, löst liggande saker klingade mot hvarandra. I hvad riktning rörelsen gick, derom åfverensståmma icke alla beråttelserna; men enligt de flesta skall den gått från såder mot norr. Den gamla sågen att ovåder skall följa efter jordbåfning, uppfyldes åfven hår, ty starka håltiga stormar hafva sedan rasat. Thorsdagen sletstormen löst ett snöskred eller en lavin i Drivdalen, mellan gårdarne Seteren och Drivstuen, och denna lavin begrof en drång jämnte tvenne håstar, dem han körde på den isbelagda Drivelfven. Den nedrasade snömassan är så tjock, att man ännu den 24 Januari hvarken återfunnit drången eller håstarna, oaktadt en mångd menniskor i trenne dagars tid sökt efter de begrasna. Stormen har dessutom på många stållen gjort större och mindre skador på byggnader, tak, fönster och gårdesgårdar.