Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1852, sida 3

rande theater. Den första var Emile Augiers och Jules Sandeaus tre-akts-komedi -Romanhjellarne-, hvilken förut år kånd hår; den egentligen framtrådande år blott Chevalier de Sainte-Armante, en gammal man, i hvars hjerna de mest fantastiska ideer spöka, i följd af ölverdrisven romanläsning, och dennes roll utfördes af hr Deland sjelf; mera behöfver : 3 . I derom ej sägas, för att angifva såttet hvarpå den utfördes; för dfrigt var åfven samspeletganska godt. Publiken kånner pjesen och vet sörmodligen, att många partier al försattarne blifvit temligen knapphåndigt behandlade; men måste tillika erkånna alt dessa brister genom det raska spelet knappt voro mårkbara. Malins korgar-, en vaudeville-monolog, bearbetning från Danskan af Aug. Såsström, följda derefter. Detta lila skämt erhöll sitt hela intresse genom mill Delands artistiska spel. En ung flicka som roat sig med att skänka bort korgar till höger och venster, ångrar slutligen den sista af dessa presenter; men i grefvens tid återkommer just den efterlångtade, hvarpå hon i yrande glådje rusar med honom från scenen. Kupletterna åro i allmånhet ganska nätta, men en af dem har, besynnerligt nog, sält en allvarlig melodi hvilken aldrig bort prosaneras genom den lekande text, som hår blifvit den underlagd. Slutligen gafs en komedi i I akt med nam net ÅCaprice, en öfversättning från Tyskan. Innehållet år i korthet följande: Geheimerådinnan Bårwald (fru Deland) har en dotter Louise (mamsell Deland), hvilken hon gerna vill gifta bort med hennes kusin, doktor Helbert (herr Schwartz) som hyser samma Önskan; men Louise år sårdeles gifmild med korgar, dem hon redan skånkt bort i ölverslöd. För att nå sitt mål, har modren aftalat med Helbert att han skall spela en lård pedant, men varnar på samma gång sin dotter för honom. Par caprice föresåtter sig nu dottern att eröfra pedantens hjerta och efter många lätsade svärigheter har hon, på samma gång som modren och kusinen, fått sin Önskan uppfyld. Dialogen år qvick och handlingen går raskt undan, hvarför denna lilla pjes kan ses med nöje äfven af dem som sett den förut. Mamsell Deland var den ålskvårdt kokettaste flicksnårta man kan få se och hr Schwartz en ypperlig bokmal. I morgon gifves ett original-skådespel i 5 akter, af Charlotte Birch-Pfeiffer: Presidenten och kyrkoherden: ett stycke, fullt af kärlek, sentimentalitet, uppoffringar, konflikter, revolution och slutligen en den mest ovåntade och komiska upplåsning. I anledning deraf, att hela första parkett genom abonnement blifvit upptagen, har hr direktör Deland, för att gå resp. allmänhetens förmodade önskningar till mötes, beslutat nedsåtta priserna å amfilheatern till 1 rdr bko, hvilken förändring vidtager från och med morgondagen. Från Öfver-Luleå berättas, att dfverlåsaren, separatisternes i Neder-Luleå prest, Per Erson srån Ersnäs, genomrest församlingen och hållit andliga sammankomster i flera byar, dervid han efter vanan föreställt sina åhörare vådan att besöka den allmänna gudstjensten och der nyttja sacramenten, emedan den låra, som der predikas, vore falsk. Såsom gan-ka såkert beråttas, att han i Harads by vunnit stort bifall, samt att han derstådes skriftat och meddelat nattvarden åt 24 personer. Såsom vedergällning för sin resa och sitt nit, lårer han endast fordrat 18 sk. rgs sör hvarje person han skriftat, men undsätt 2:ne kappar korn; det säges ock att han vid sin visitationsresa, i sistberörda by, ordinerat en förelåsare i sitt ställe, hvilken under hans bortovaro eger att förvalta och utdela sacramentet. Landsorten. MALMÖ den 28 Januari. Allmånna samtalsåmnet i dessa dagar år en bedröslig och mhuvenla haåndaloa omm S4avfm I cs Mo dh) I