pröfvat sin konst på honom, men ingen har lyckats att bota honom för hans besynnerliga mani. Allt hvad han sjelf kan såga om sitt tillstånd år, att hvarje ton klingar i hans öron som den gråsligaste disharmoni, och att den vackraste musik gör samma intryck på honom som det förfärligaste charivari och de hemskaste missljud. Ändtligen har det lyckats en låkare att genom det enklaste experiment komma underfund med orsaken till detta onda. — Den olyckliges båda ören hafva nemligen icke samma omfång, så att hvarje ton måste i dem förorsaka samma missljud som då tvenne instrument spelas i olika tonarter. Låkaren öppnade ett pianosorte, men innan han vidrörde någon tangent, bad han musikhataren att hårdt tilltåppa sitt ena öra, och spelade derpå det vackra themat ur ouverturen till Friskytten, men i C-dur. — -Nä, huru låter det?— -Förträssligt! sådant har jag aldrig hårt förr. — -Nåä, håll nu för det andra örat.— Doktorn omspelade nu samma motif, åfven i C-dur. — -Åh, det år herrligt, men ni har föråndrat tonart,sade patienten. Och nu gnolade han samma aria, men i D-dur. — Nu vet jag! ropade låkaren, nu vet jag!Och nu var problemet öfver det inbitna musikhatet låst. Återstår nu att få veta om låkarens vidare anstrångningar skola lyckas att återstålla hörselorganernas normala tillstånd, eller om vi skola betrakta hela saken som en lycklig fransysk puff. Gammaldags enkelhet. Det år bekant att våra förfåder ånnu i Gustaf I:stes tid icke plågade förse sina gåster med knifvar, gafflar och skedar, utan att vid gåstabuden hvarje gåst måste vid bordet vara dermed försedd. äÄfven vid hofvet var detta bruk rådande, jemte ett annat, som i våra ögon förefaller ånnu mera besynnerligt, nemligen att icke ömsa tallrickar för de olika råtterna. Enligt en förteckning på det kongl. hofvets bordredskap eller skänkskifva uti kon. Johan III:s sednare år, ågde denne konung då ånnu icke mer ån högst 14 par knifvar och gafflar. Gref Magnus Gabr. De la Gardie var efter sin hemkomst från Franska ambassaden den förste private, som bestod sina gåster knifvar och gafflar. (v. Dalin.) Vid hofvet började dock tallrikar och skedar efter den tiden blifva mera i bruk. Prinsessan Anna egde tre dussin skedar, fast endast ett dussin tallrickar. Då hertig Johan togs fången i Abo, egde han 4 dussin tallrickar, 2 dussin skedar och 69 fat. Olycka vid ett luftseglingsförsök. En dag i slutet af December f. å. var en stor mångd menniskor samlade uti staden Limoges i Frankrike, får att åse några gymnastiska öfsningar och en lustsegling af en hr Grellon. Luftseglaren hade börjat sörberedelserna till sin resa, och redan var hans gigantiska ballong sylld till en del, ett starkt brakande hördes. En af de tjocka pålar, vid hvars öfversta ända det kabeltåg var fåstadt som qvarhöll ballongen hade brustit af, genom ballongens ofantliga dragningskraft, ökad af ett par håftiga vindstötar. Folkmassan, som trångdes utanför skranket mårkte genast faran, en panisk förskråckelse utbredde sig, alla ville fly, och under denna förvirring blefvo många nedtrampade samt mer och mindre svårt sårade. Man hade skål att förmoda, det pålen skulle lyda attraktionslagen och slungas inåt den för ballongen kringstångda platsen; men afen oförklarlig orsak kastades den ofantliga projektilen utom skranket och föll perpendikulårt ned i marken på ett folktomt stålle. Fallet var dock så våldsamt, att pålen återstudsade från marken och träffade en ung tapetserare. Denne fördes genast till nårmaste corps-de-garde, der han erhöll kirurgisk hjelp, men afled efter några Ögonblick, endast 23 år gammal. Att i hårdt vatten få skidfrugter och kött mjuka. En tidskrift såger: För att kunna begagna hårdt vatten till kokning af skidfrugter och kött, behöfver man blott kasta en liten portion Soda bicarbonata deruti. Derigenom blir tillochmed mångårigt torrt oxkött alldeles mjukt. p:I11 HAllar tha år det också godt att Jå