Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1852, sida 3

de sjömän tilltalade. En mängd andre personer hördes upplysniagsvis. och sedan förhöret varat i nåra 6 timmar, uppsköts detsamma till annan dag. Vi skola ofördröjligen meddela ett fullståndigt referat af denna vidlyftiga undersökning. 2:ne arbetskarlar, Hans Jonsson från Kattleberg Österg. i Skepplanda socken och Anders Jonsson Ruda från Hverled i Hårlanda socken af Ahle hårad voro i Tisdags uppkallade till poliskammaren, för det de sistl. Fredags afton ur en med 2:ne lås försedd smörbinge uti handlanden Edins gård stulit en låda, innehållande 21 74. fin snus, som tillhört bonden Sven Andersson från Isterkletvan i Bjerke bårad. Åklagaren, kommissarien Flygare, upplyste rörande tillgreppet, att tilltalade Ruda dels till handlanden Svensson i Haga sålt 4 ZZ, mot 1 rdr rss och dels till en okänd bonde afyttrat 2 få. mot 18 sk.; att 11 å. igenfunnits i ett aftråde vid håktningstillfållet samt att en af de tilltalade vid nämude tillfålle för åklagaron nypgifvit. alt en handlanda råretädes, hos vilken de baft ,qvarter,, skulle ha uppmanat dem att stjäla smör ur smörbingarne i bandlanden Elins Bård, och att de just i sådant afseende uppbrutit den binge hvari snuset låg förvaradt, samt slutligen, att stölden blifvit upptåckt af torparen Johannes Andersson från Åhse hårad i Skaraborgs lån, hvilken likvål först misstånktes för tillgreppet, men blef under ransakningen derifrån frikånd. De tilltalade erkände stölden, men förnekade nu Flygares uppgift, i afseende på den bandlandes forlednhingsförsök, och sedan det blifvit upplyst, att sabrikspriset å tillgripna snuset vore 20 sk. å(c., uppsköt poliskammaren ransakaingen till den 3 nåsta Februari, för nödiga upplysningars vinnande, hvaremellertid de tilltalade insattes i stadshåktet. En trashank, vid namn Lars Olsson från Rosså på Oroust, var i går uti poliskammaren tilltalad för det han innehaft och dels till lönkrögerskon Carolina Hansson i gamla Sahlgrenska sjukbuset, och dels till andra der innevarande personer utbjudit en silfvermatsked, märkt med initialerne A. F. A., hvilken sked lärer någon dag efter sistl. söndag blifvit handlanden A. F. Andersson srånstulen, troligen ur dennes kök. Lars Olsson förnekade tillgreppet och uppgaf i afseende på innehalvandet, att han mottagit skeden af Carolina Hansson för att afyttras till det högsta möjliga pris, till ex. 4 å 5 Rdr ärgs. Carolina Hansson, närvarande, bestred denna uppgift och upplyste, att det tvårtom varit tilltalade Olsson som utbjudit skeden åt henne för 2 å 3 rår rgs, samt att hon, som misslänkt skedens oärliga åtkomst, soregifvit sig vilja köpa den och salunda uppehållet honom till dess hon hunnit tillkalla polis och angifva håndelsen; hvilket förhållande några vittnen nu bestyrkte, åfvensom att ett af vittnena försåkrat sig om Olssons person och någon af de andra tagit skeden i förvar. På åklagarens, hr polisfiskal Hanssons yrkande, remitterades ransakningens vidare fullföljd till rådhusråttens andra afdelning, och Olsson insattes i stadshåktet. Det af vittnena som angifvit stölden, erhöll en dussör af 5 rdr rgs ur poliskassen. Undersökningen, rörande mordbrandsanlåggningen i Nymans hus i Mastbuggsbergen, fortsattes i går uti poliskammeren, dervid J. F. Nyman och några andra personer hördes. J. F. Nyman sade sig icke äga ringaste vetskap om eldens uppkomst, och ösrige personerne hade icko heller något upplysande att derom meddela. Vaktoåstars Nyman ville nu söka en möjlig anledniug till eldens uppkomst i det förhållande, att handelsbetjenten Lindberg ofta blifvit betråsd med vårdslöst handbafvande af eld, och att Lindberg troli gen vid besök på vinden Måndags eftermiddag lemnat sådan efter sig; likvål ville Nyman icke beståämat påstå, att så vore händelsen. Sedan kommissarien Andersson upplyst, att vid en af br advokatfiskalen Greiffe sistl. Onsdag anståld inventering och värdering af C. P. och J. F. Nymans vorulager, befanns det endast uppgå i värde till 942 rår 25 sk. rgs; hvadan A:n yrkade, iegenskap af åklagare, att enår undersökningen ledt till den öfvertygelse, att elden uppkommit genom anlåggning, undersökningens vidare fullföljd måtte öfverlemnas till vederbörlig domstol; i följd nvaraf poliskammaren remitterade målet till Såfvedahls håradsrått. Ä