— —— —ö— — — — — — —— innevånare. Deraf följer således, att i förhällande till solkmångden, railvägarnas långd i de Förenta Staterna år så mycket större ån uti de förenta konungarikena, som 46 dfverstiger 24. På amerikanska railvågarna klassificeras icke passagerarna, eller med andra ord, någon skilnad i kostnad och platser finnes icke der såsom uti Europa. Det finnes blott en klass och blott ett pris, och den enda synbara skilnaden uppkommer af fårgen. Den sårgade folkmåugden, antingen den år emanciperad eller ej, uteslutes från de fordon, som begagnas af de hvita. Dessa resande åro endast få och erhålla vanligen sin plats hos konduktören. Endast litet gods transporteras, ty transportkostnaden år i allmänhet drygare an hvad godset kan tåla; icke dessmindre finnes det en faststålld tarist för handelsvaror, beräknad endast efter vigt och utan klasskilnad. Ehuru Cuba ånnu icke slutit sig till de Förenta Staterna, föranleder dock dess lokala . 2 . . grannskap omnåmnandet af en railvågslinia, svm genomskår denna ö och utgör en kommunikation emellan staden Havana och öns medelpunkt. Denna bana år utmärkt vål konStruerad och befaras hufvudsakligen med brittiska ångmaschiner. som skötas af brittiska maschinister och drifvas med brittiska stenkol. Det intryck, som fården långs denna railvågslinia åstadkommer, år, ehuru olika med det, som uppkommer vid fården genom de aflågsna vestra urskogarna, år icke dessmindre högst eget. Man transporteras hår, med en hastighet af 20 mil i timman, af en ångmachin från Newcastle, styrd af en machinist från Manchester, och framdrifven genom eldningsåmne från Liverpool, och detta genom gula ananasfålt, genom kokosnöts-och pisang-tråds lundar och utåt baner, kantade med häckar, som båra guldgula apelsiner. Till hvad grad de Förenta Staternas utomordentligt hastiga framskridande, med asseende på de inre kommunikationerna, år synbart i andra riktningar, visar sig af nedanstående tabell, hvars uppgifter, hemtade srån ossiciella kållor, lågga i dagen ett folks sociala och kommerciella tillstånd under ett tidskifte, som endast utgår en obetydlig del af en nations lifstid: 1:93 1851 Folkmångd 3,930,335. 24,261,485 Import 6.139,120. Å 38, 723,548 Export 5,675,869. 32,361.000 Tonnage (låsteafgift (?) 520,704. 3,535,451 Fyrar, Båkar och Fyrskepp 7. 313 Dessas underhållskostnad L 2,600. 115.000 Inkomster L 1,230.000. L 9,116,000 Utgifter 1,631,0(00. 8,555,000 postkontor 209. 21,551 Landsvägar (mil) 5,642. 178,610 Inkomst af postverket L 22,00. L 1,207,000 Postverkets utgifter 15,650. 5 I, 130,000 Milafgift för diligenser — 46,541,423 Kanaler (mil) 0. 5,000 Railvägar (mil) 0. 10,287 Elektriska telgrafer (mil) 0. 15,000 I Publika bibliotheker (böcker) 75,000. 2,201,623 Skolbibliotheker (böcker) 0. 2,000,000 Om icke dessa uppgifter voro obestridligen fotade på statistiska data, skulle de resulater, som ofvanstående tabell framlågger, anses snarare höra till fabelverlden ån till den verkliga historien. Man finner, att detta utomordentliga folk inom en tidrymd obetydligt dfverstigande ett halft sekel, ökat sig ötver 500 procent till antal; att dess nationalinkomst har stigit nåra 700 procent, under det att deras allmånna utgifter föga ökats mer ån 400 procent. Dess handels ofantliga tilltagande synes af den nåra 500 procent stigna importen och exporten, och af den 600 procent ökade skeppningen. Den ökade verksamheten af deras inre kommunikationer synes af postkontorsantalet, som ökats mer ån hundrafallt, d af utstråckningen i deras landsvågar, som har I förstorats 36-falldigt, och af postverkets utI gifter, som blifvit 72 gånger större. Förökningen i medel för allmånna kunskapers erhållande, synes af deras publika bibliothek, 1 I hl