2—2—— ———— —— — —— — — portpriset å diligenserna var per medium 3,25 d. per passagerare per mil, hvaremot medelpriset på railvågarna år ungefår 1,47 d. per mil. Såsom redan blifvit omnämndt, består störI sta delen af de uti Förenta Staterna anlagde railvågarna, af enkla banor, för billigt pris, med lått konstruktion, hvilka i England skulle anses brukbara endast för tillfålliga åndamål; då deremot hela sträckan af det engelska systemet, består ej allenast af dubbla banor, utan åfven af railvågar lagde, utan afseI ende på kostnad, på det mest fasta och varaktiga sått, och beråknade på en ofantlig trafik. Om man ens kunde göra någon jemnsörelse emellan dessa båda systemer, borde utgångspunkten derför vara kapitalen, som använts och trasiken som uppkommit, i hvilket fall resultatet skulle blifvit något obka med det som uppkommer åf iemnfårelsen emellan banornas låvgd. Förhållandet år emellertid olika med afseende på kanalerna, i hvilket afseende Amerika långt öfvergår alla andra lånder i förhållande till folkmångden. Amerikanska railvågarna hafva i allmånhet anlagts af (Jointstock-companies) bolag, med hvilka staten nagelfar mycket nogare ån hvad som sker i England. I vissa fall beståmmes genom korporationslagen ett maximum för utdelningarna; i andra åter få utdelningarna ökas, men då de öfverstiga ett visst belopp, fördelas ösverskottet emellan staten och bolaget; i några fall hafva bolagen erhållit privilegium endast för en viss tid; på visst sått har staten förbehållet sig ett slags periodisk revisionsrått, jemnte råttighet till nedsåttning af tariffen. Ingenting kan vara enklare, mindre kostsamt och försiggå fortare ån erhållandet af laglig råttighet att bilda ett bolag för anlåggandet af en railvåg i Amerika. Ettpublikt sammantråde hålles, vid hvilket förslaget dfvervåges och antages; en deputation utses, som skall anmåla saken för kongressen, och som utfårdar ett förordnande derpå utan kostnad, tidsutdrågt eller officiella svårigheter. Man söker icke hår, att, liksom uti Frankrike tillstålla någon täslan, ej eller göres, såsom i England, någon undersökning rörande företagets nytta med afseende på framtida vinst eller förlust. Ingen annan säkerhet fordras af bolaget, ån att hvarje delågare skall erlågga ett visst belopp som utgör första tillskottet. I några stater bestraffas underlåtenheten att erlågga tillskatten med konfiskation af de förut gjorda inbetalningarna; i andra åter underkastas bolagsmånnen ett faststålldt vite; i andra försäljes den uraktlåtandes andel, och om beloppet ej uppgår till det pris, till hvilket den var lemnad, så kan staten genom lagsökning uttaga det bristande hos delågaren. I alla håndelser beståmmes uti den utfårdade bolagsstadfåstelsen en viss tid, inom hvilken, vid vite af det helas förlust, anlåggningen skall vara fullbordad. All handel med bolagsandelar, innan bolaget erhållit stadfåstelse, år förbjuden. Ehuru sjelfva staten sållan företagit sig anlåggandet af railvågar, föranleder den i de flesta fallen bildandet af bolag genom de sörmåner, som den beviljar desamma. I några fall tager staten ett stort antal aktier, hvarjemnte den lemnar bolaget ett lån bestående af statspapper efter alpari kurs, hvilket bolaget eger realisera på egen risk. Detta lån förvandlas ofta till underståd. Amerikas utvidgade railvågskommunikation, måste, i jemnförelse med dess folkmångd, naturligtvis uppväcka stor beundran. Om vi antaga att de Förenta Staternas folkmångd för nårvarande uppgår till 24,000,000, och de i bruk varande railvägar utgöra 10,000 mil följer deraf, att, taget i runda tal, det finnes 1 mil railvåg för hvarje 2,400 innevånare. Uti de förenade konungarikena finnes för nårvarande i bruk 6,500 mil railvåg, och om v antaga deras folkmångd till 30,000,000, synes deraf, att det finnes en mil railvåg för 4, 613