Article Image
IL iA . . regående tabell synes, att den verkliga kostnaden af de nu i verksamhet varande 10,289 milen belöper sig per medium till e 6,478 per mil. Då man jemför upplysningen öfver dessa railvågars fördelning staterna emellan, finner man att olikheten emellan de båda uppgifterna år snarare skenbar ån verklig, och uppkommer deraf att, de railvågar, som anlaggts senare ån d:r Lardners skrift, åro banor för godt köp, hufvudsakligen belågna uti Sådra och Vestra Staterna, till hvilkas verkstållande, egendomsegarena i stor skala lemnat frivilliga bidrag och understöd, och hvilkas grundlåggning och arbetskostnad, icke varit så betydligt, så att kostnaden per mil dfverhufvud år föga under 1000, då föröfrigt medelsumman per mil uti de Norra och Östr:a Staterna slår nåstan på siffran in med dLardners uppgift. Det förtjenar åfven att an! mårkas, att fördelningen af detta jernbanenåt år ytterst ojemn, icke allenast med afser ende på milantalet, utan åfven med afseende på vågarnes godhet, som synes af anlåggningskostnaden. Sålunda befinnes, uti Massuhusets, New-Jerseys och Newyorks folkrika och förmögna stater, jemförelsevis med dessas yta, railvågarnes antal betydligt, hvaremot det år ringa i de Södra osh Vestra Staterna. Af nedanstående tabell kan man finna antalet af qvadratmil för hvarje railvågsmil uti några af de förnåmsta Staterna: Antal qvadratmil för hvarje mil railvåg . I — — Massehusets . New-Jersey . . . 22. Newyork.. 28. Marylaaa.. 31. Oii.. 58. Georgien. 7956. Når man nu besinnar ait railvågarna uti England hafva kostat i medelpris ungesär Å 10,000 per mil, så skall den låga kostnaden får de amerikanska railvågarna, utan tvisvel förefalla ytterst märkvärdig. Detta förhållande förklaras likvål, dels af landets allmånna skaplynne, och dels af såttet på hvilket railvågarna byggas. Med få undantag åro de trakter af landet, genom hvilka dessa banor gå, alldeles i vattenpass. Anlåggningen af jordvallen förekomma endast sållar, och konstverk, såsom vieducter och tunnlar nåstan aldrig. Der, hvarest railvägens rigtning gär öfver strömmar eller sloder, byggas enkla men fasta broar, af det i närliggande skogar befintliga timret, som ej kostar mer än huggningsarbetet; stations-, kontorsoch andra nådiga byggnader, uppföras likaledes endast af tråd. Vid några af de bästa banorna uti de mera folkrika Staterna åro trådbroarna byggda på stenpelare, och hvalfven åro af korsvirke; kostnaden för dessa broar omvexlar emellan fyratiosex (eng.) skillingar per fot för 60 fots bredd, och sex pund 10 skillingar per fot för 200 fots bredd för en enda bans; kostnaden för dubbel bana är femtio procent mera. Når railvågslinien anträslar sådana floder, såsom Hudson, Delaware eller Susqvehannah, ållt får breda får att tillåta broars anläggande — sottsåttes trafiken medelst ångfårjor. Såttet på hvilket dessa färjor skötas förtjenar uppmärksamhet. I allmånhet afpassas så, att tiden får passagerarnes måltider intråffar under öfverfarten. En plattform lågges i jemnhöjd med railvågslinierna ånda till vattnet; på denna plattform lägges ytterligare jernskenor, på hvilka de vagnar, som åro lastade med passogerares saker samt andra lätta och hastigt transporterade essekter rullas direkte uppå ängfärjans öfra dåck, medan passagerarne gå under en beläckt våg in på båtens nedra däck. Verkstållandet håraf erfordrar ej mera ån fem minuter. Medan fårgan öfverslyttas till andra sidan af floden, spisa passagerarne sin frukost, middag eller qvållsvard allt efter tiden på dagen. Vid ankomsten till andra stranden kommer öfra dåcket i beröring med en dylik plattform, som den förutnämnda, på hvilken vagnarna med sakerna rullas; passagerarne uppstiga åter likasom de nedgingo under en betåckt våg och ätertaga sina platser i sina vagnar på jernbanan, hvarefter trången afgår. (Fortsåttn.) FN — — —— — Berättelse ..: OAT WAT e A

29 januari 1852, sida 3

Thumbnail