las hemliga. Lugnet var återstålldt d. 10, men de militåra såkerhetsåtgårderna fortforo i kraft och verkan. Enligt ett temligen otroligt rykte, voro arresteringsorder utfårdade emot generalerna Narvaez, Prim och Ortega. , Genom ett dekret af drottningen utaf d. 9 förklaras riksmötet för afslutadt, sedan ständerna allaredan i någon tid varit hemförlofvade. Rykten gå om en af höga vederbörande åsyftad statskupp å la Bonaparte, och premierministern Bravo Murillo har visserligen i detta afseende samtalsvis sökt lugna några af de deputerade, men en snar sramtid torde utvisa, hvad dessa försäkringar hafva för vårde. PORTUGAL. Utaf 80 medlemmar af dep. kammaren, hvilkas val erkänts för giltiga, höra 9 till cabralistiska partiet, 20 till de radikale och 50 till chartisterna och de moderata progressisterna. AMERIKA. Man har nu utförliga underråttelser om branden i Washington. Det befinnes, att den inskrånkt sina hårjningar till den delen af Capitolium, der bibliotheket var förvaradt. Öfver 35,000 böcker, jemnte manuskripter, målningar och kartor, hasva blifvit lågornas rof. Originalurkunden af oafhängighetsförklaringen har dock blifvit räddad. Rörande anledningen till eldens uppkomst saknas säkra underrättelser. Hossuth befann sig, efter ett i Filadelphia och Baltimore aflagdt besök, i Washington, der han den 31 December blifvtt presenterad för presidenten, hvars bemötande mot den store frihetshjelten såges icke hafva motsvarat dennes förväntan. I Philadelphia hade Kossuth yttrat sina tankar om Bonaparte-dådet (hvilket redan officielt blifvit kabinettet i Washington notificeradt) och förklarat, att han deri såg en för friheten ganska lycklig håndelse, enär de förtryckta massorna i gamla verlden nu icke längre skulle dröja att uppresa sig mot förtryckarne. Tillika begagnade han tillfållet att ytterligare förneka hvarje delaktighet i socialisternas och slafvånnernas planer. Tvisten emellan Förenta Staterna och England, föranledd deraf att en engelsk örlogsman vid Mosquitokusten skjutit på en amerikansk ångare, synes få en fredlig utgång. Enligt Times har brittiska styrelsen skyndat sig att desavouera befålhafvarens å örlogsmannen fårfarande, och befalt den å stationen kommenderande amiralen att vidtaga de i detta hånseende nådiga mesyrer. Antalet af europeiska invandrare till Newyork allena utgjorde förlidna året 289,000, af hvilka 167,000 från Irland. I Californien har man upptåckt nya guldminor, som skola dfvertråffa allt hvad man hittills kånner. Man befarer ett krig med Indianerna. I Quebeck har en kasern nedbrunnit. Trupperna kunde blott med yttersta möda rädda sina lif. Enligt en telegrafdepesch från New-Orleans till Newyork har Caravajal ånyo begynt fientligheterna och efter tvenne dagars kamp bemåktigat aig Ceralvo. Mexikanerna skola haffva förlorat mycket folk och deras indianska bundsförvandter af Seminolernas stam blif vit nästan alldeles tillintetgjorda. Man tror, att Caravajal nu utan stor måda skall kunna bemåktiga sig Monterey. Den utanför Vera-Cruz ankrade engelska eskadern skall hafva order att blockera hamnen, i fall Mexiko icke genast betalar de förfallna statsskulds-dividerna. Den i Mexiko församlade dep. kammaren har imellertid med 71 röster mot 6 förkastat ett förslag att 700,000 dollars skulle anslås för betalandet af dessa dividender. OSTINDIEN. Den till Birma afsånda engelska expeditionen visade sig d. 27 November i Ranguhns hamn. Guvernörens svar på engelska amiralens fordringar ljöd temligen fiendtligt. Birmanska regeringen har imellertid fått 27 dagars rådrum, inom hvilka den har att beståmma sig för krig eller fred. I dag ha ingått notiser af en dags senare datum, ån de i går anlånda, men de åro al ringa eller ingen vigt i politiskt hånseende. TYSKLAND. Enligt -National Zeit. underhandlas emellan Preussen och Österrike om en gemensam ockupation af Hamburg på gamma oåft cam fårhållandat år FrankKr