betecknar han såsom denna centralsol, ehuru han på förhand reserverar sig mot det antagande, at Alcyones volym och massa skulle befinna sig i samma öfverlägsna förhållande till de dfriga fixstjernornas, som vår sols till sina planeters, ty en allmån tyngdpunkt kan existera utan att intagas af en ansenlig massa. Genom observationer på stjernans 61 i svanen parallax och sjelfrårelse, fann Mådler Plejadgruppens afstånd vara 34 millioner gånger jordens afstånd från solen, och dennas omloppstid kring Alcyone uppskattar han still 182,000,000 år. Vårt solsystem tillryggalågger 8 geografiska mil i sekunden. Mjölkgatans delning från Ophiuchus till sydpolen, då hon för öfrigt synes enkel, förklaras af centralsolens och vårt planetsystems läge. Denna stjerngördel bestär nemligen af tvenne concentriska breda ringar, hvilka i den trakt, som för vår ståndpunkt år den mest aflågsna, perspektiviskt sammanfatta och betåcka hvarandra, men deremot i sina oss nårmare liggande delar bilda en tillråcklig vinkel för att synas skiljda. Fixstjernesystemets totalkonstitution betecknas af Mådler på följande sått: Midten intages af en mycket stjernrik och med betydliga enskilta massor fylld grupp. Nårmast denna befinner sig en en smal, proportionsvis stjerntom zon, dernåst ett bredt, ringformigt och stjernrikt bålte, i hvilket bland andra vårt solsystem har plats; efter detta en stjernfattig mellanzon och så vidare i ett ånnu obeståmdt antal ringformiga leder, af hvilka mjölkgatorna åro de båda yttersta. Tvårzoner förbinda likasom bryggor på enskilta stållen dessa ringar, som föråfrigt ej på hela sin omkrets åro lika stjernrika, och som på vissa stållen visa något likt gruppbildning, men till största delen bestå af isolerade sixstjernor eller sixstjernepar.— — vid en blick in i denna majeståtiska verldsbyggnad erinrar man sig gerna Klopstocks ord: ——— — ——— Um Erden wandeln Monde, Erden um Sonnen, Åller Sonnen Heere wandeln Um eine grosse Sonne — Vater unser, der Du bist im Himmel! Allt lofvar astronomien en ljus framtid. Då fordom Copernicus och Galilei inspårrades i fångelse och Kepler dog i hungersnöd, tåsla deremot nu folk och regeringar att bevisa dem åra och genom penninganslag såtta dem i tillfålle att ostördt och med bitråde af alla konstens hjelpmedel fortsåtta sina forskningar. I Nordamerikas Förenta Stater, hvilka nu i allt, i konster och vetenskaper likasom i statsutvecklingen, tyckas stråfva att komma framför Europa, har det största interesse för astronomien på en gång vaknat. Washington, Newyork och Cincinnati ega redan praktfulla och ändamälsenliga observatorier, försedda med de yppersta instrumenter, tack vare kongressens frikostighet, och ledda af stora vetenskapsmån. Hvad Frankrike i senare åren beträssar, så har det många lysande namn i vetenskapen att uppvisa, ehuru dess astronomer i allmånhet mindre sysselsatt sig med observationer, ån låsningar af den theoretiska astronomiens svåraste problemer. Detta gåller åfven om Leverrier. Aragos mångsidiga verksamhet har under slera år riktats på astronomien, och han har mest af alla lefvande astronomer bidragit till dess popularisering och utbredande. Danmark har genom den för omkring 18 är sedan aslidne Schumacher och genom Olufsen samt Ungern genom Montedego srejdat sitt namn. Tyskland har likaledes många, högst fårtjenstfulla astronomer, såsom Encke, Galle, Mädler och Argelander, men af alla står dock Storbritannien fråmst hvad ifver för astronomien betråffar. Hår tåfla rika enskilta personer med regeringen i befordrandet af astronomien. I jemnbredd med k XX XR RR tsarinnan