—— — — — — kamratens oförskåmdhet och plumpa sråckhet. Snarare tyckte man sig sinna ett städadt sått och en viss naturlig godlynthet, som ännu ej hunnit fullkomligt utplänas. Den andre nalkades med hatten på sned och armbägen i sidan. Han var tjock undersättsig, uppbläst och bredaxlad, kort till vexten med brunt, råd fnasigt ansigte. Hans kinder och haka betåcktes af ett oborstadt hår som hvirflade sig i den vildaste oordning. På venstra tinningen hade han dock en pråligt utstående svart hårlock, hvaremot på den hågra sidan, en annan lock knappt öfversköt det smutsiga hattbrettet. Rocken var uppsluppen i sömmarne vid armbågarne och på sidorne, och talrika utslåppningar och lappar tillkännagålvo den åverkan hans fetma genom sitt tilltagande åstadkommit. På hans stora mage funnos inga skramlande berlocker eller sigill; ej eller Syntes något hörn af en trasig silkesnåsduk språttaktigt hångande ur någon ficka, men deremot svångde han en liten fiskbenskåpp med elfenbensknapp, hvilken han ömsom böjde mot marken och ömsom smattrade mot stöfvelskasten, från hvilka, vid hvarje steg som han tog, ett par halfsnåfva byxor utan hållor åkte upp och lade sig i veck vid hans tjocka knån; hvarhjemte hans väst, utstyrd på det brokigaste med foglar och blommor, och det