Något om Astronomien i våra dagar. Astronomien år företrådesvis den vetenskap, genom hvilkens odlande den menskliga anden förvårfvat sig sina skönaste segrar och fått tillfålle att framtråda i högsta glansen af sitt gudomliga ursprung. Det år i himlens stjernskrifna bok skaparen sjelf får den djerfva forskande menniskotanken framstållt sina gåtor till låsning, och en blick i den oåndliga, af verldar hvimlande rymden, låter oss måktigare ån något annat ana och kånna den Allsmåktiges vishet och herrlighet. Likasom vetenskaper och konster i allmånhet, har astronomien i senare tider gjort förvånande framsteg, och dessa framsteg åro af den beskaffenhet, att de ovilkorligt måste hånföra enhvar, som kånner det ringaste begår efter vetande. På de stora geniernas lott har det fallit att med anvåndande af alla snillets resurser eröfra nya lagar åt sig och menskligheten; vi kunna utan vidare anstrångningar tillegna oss frukterna af deras forskningar, och hvem skulle vara så litet menniska, att han ej med tacksamhet emottager såsom skånk, hvad de stora andarne med möda förvärfvat? Det sublima i astronomiens föremål, likasom den höga utbildning, den i våra dagar hunnit, har förskaffat den namnet Vetenskapernas drottning. Genom Copernicus, Galilei, Kepler och Newton åro dess grundvalar orubbligt befåstade och åt framtiden år förbehållen den vidare utvecklingen i det oåndliga, det fortsatta byggandet på dessa grundvalar. En upphöjande och belönande utsigt, skönare ån någon annan vetenskap har att erbjuda! Astronomien har,såger Mädler, -på de trenne senaste ärtiondena gjort vida betydligare framsteg, ån på de trenne senaste ärhundradena, och dessa äter stå i samma förhållande till de tre förra ärtusendena.Dessa ord skref Mädler år 1845. På den tid, som förflutit sedan dess, kunna de åfven med fullt skål tillåmpas. År 1845 kånde vi blott elfva planeter inom vårt solsystem. Antalet har nu vext till tjugoen. Det torde intressera att se dem uppråknade, jemnte upptåcktsåren och upptåckarnes namn: 1) Mercurius kånd af de gamle. 2) Venus, d:o. 3) Jorden. 4) Mars, känd af de gamle. 5) Vesta, upptäckt 1807 af tysken Olbers. 6) Flora, upptåckt 1847 af engelsmannen Hind. 7) Iris, upptåckt 1847 af densamme. 8) Metis, upptåckt 1848 af densamme. 9) Irene, upptåckt 1851 af densamme 10) Parthenope, upptäckt 1850 af italienaren Gaspariis. — — — —azw RR