1 171191U1Utrikes N yheter. FRANKRIKE. Den nya franska regeringen fullföljer sitt restaurationsarbete med en konsequens, som skulle hedra en båttre sak. Imellertid söker den på samma gång genom allahanda förespeglingar om reformer till de arbetande klassernas båsta och en och annan i denna riktning verkligen företagen åtgård vinna massorna på sin sida. Detta skall åfven, enligt hvad flera utlåndska tidningar låta sig beråtta från Paris, till en viss grad hafva lyckats. Förnämsta oppositionen mot Bonaparte finnes hos de bildade klasserna. Och det år åfven lått förklarligt. Det år i synnerhet de bildade klasserna som kånna förlusten af de politiska friheterna, emedan dessa klasser vårdera dem mera. Massorna såtta i allmånhet mera vårde på en materiel fördel, ån på en politisk råttighet. Så långe nu vederbörande gifva sig mine af att vilja par preference egna sin uppmärksamhet åt sörbåttrandet af de arbetande klassernas materiella låge, hafva de från det hållet icke att befara något utbrott af missnöje, om ån en och annan ätgärd, såsom frihetstrådens uppryckande, arbetareasso ciationernas upplåsning, icke just år egnad att vinna deras bifall. De politiska friheternas tillintetgörande sårar och förnärmar deremot mest de bildade klasserna. Sålunda kommer det sig, att oppositionen emot Bonaparte mera år att söka i salongerna, ån i verkståderna. Börsen har på flera år icke varit så lifvad som för närvarande. Iisligheten år tillochmed så stor, att man befarar öfverdrifter i spekulationen, hvilka låtteligen kunna hafva lika så fatala söljder som en öfverdrifven förskråckelse. Man försåkrar, att icke mindre ån 12 dekreter ligga undertecknade och vånta på offentliggörelse, alla rårande repressiva åtgårder, förbåttringar och reformer. Deremot såges ossentliggörelsen af konstitutionen hafva blifvit ytterligare uppskjuten. Det tillochmed förljudes, att detta uppskof blir långvarigare, ån man i början förmodade, emedan styrelsen vill ånnu långre hafva fria händer för att möta de svårigheter, som ånnu existera. Ehuru vederbörande gått i författning om arbetareassociationernas upplåsning, låtsa de sig icke hafva någonting emot sjelfva principen, som ligger till grund för dessa associationer. Framdeles, låter man utsprida, få nya bildas på andra för samhållet mera tryggande grunder. Cavaignac år ännu i Paris och regeringen synes ej vilja lågga något hinder i vågen för hans fortsatta vistande återstådes. Ceremonielet vid Bonapartes hof nårmar sig allt mera kejsartidens. Det synes bekråfta sig, att ingen af de individer, som blifvit håktade Decemberdagarne i Paris, kommer att stållas inför krigsråtten, hvaremot de i stållet utan ransakning och dom skola i massa deporteras till Cayenne. LOpinion publique har blifvit indragen, emedan den i sina spalter lemnat öppna rum för de meningar, som blifvit utstrykna af censorn. ENGLAND. Iidningarne sysselsätta sig alltjemt med ministerkrisen, som ingen af dem anser för slutad. Times bebådar, ehuru i mindre bestämda ordalag än Daily News, markis Landsdownes, lord Greys och Sir Charles Greys afgång. Morning-Herald påstår att båda kollegerna deruti misstaga sig. Sunday Times är öfvertygad att lord Palmerston före parlamentets sammanträde skall befinna sig i spötsen för kabinettet. Vidare vill detta blad veta, att den ädle lorden vid nästa val skall blifva ställd som kandidat icke blott i Marylebone och W. estminster utan i sjelfva Lon2 0