Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1852, sida 2

som vette åt trappan och sprang, oaktadt sin synbara motvilja att uppfylla matmodrens önskningar, rätt lätt uppför trappan, så stor är alltid hos könet det hemliga deltagandet för kärlekslidanden, åfvensom den oemotståndliga böjelsen att hafva sin hand med i intriger! Förösrigt tilldrog sig allt enligt Kelicitts önskan. Efter några ögonblicks väntan och då Felicitte ej erhöll något svar af Jeanne Marie, på hvilken hon haft den försigtigheten att blott ropa halshögt, på det att hennes mor ej skulle höra henne, sprang hon sjelf uppföre de tvåhundrade branta trappstegen, som förde till sjette våningen. Farhågan att möta några af husets östiga hyresgåster, satte henne i en så stark sinnesrårelse, att hon icke straxt mårkte når hon kom midt för den afsatsen till hvilken pigans dörr hade utgång, att Claudees dörr ej allenast stod nåra vidöppen, utan ock att han sjelf dessutom stod kapprak på tröskeln hållande på ena axeln sin stora katt, hvilken Jeanne Marie då och då vågade sig att smeka. Vid hans oförmode åsyn klappade hennes hjerta så håftigt att hon nödgades stödja sig emot ledstången för att icke falla. (Forts.) RE Ir TFN FE