1831 och 1852. (Forts. o. sl. fr. n:o 6.) Sållan har något år blifvit emotsedt med sådan spånd våntan, som det nu ingångna. De förtryckta folken blickade, med förtröstan om en ljusare framtid, upp till dess första solstråle. Förtryckarne å sin sida emotsågo med båfvan den stundande vidråkningen. L. Bonapartes lyckade statskupp har dock föråndrat aspekterna. De som hoppades på en befrielse se sig svikna och gåckade, och de som darrade för råkenskapsdagen haiva all anledning att anse sina djerfvaste beräkningar på ett omslag i utsigterna öfverträfsade. Politiska vexlingar kunna dock ej förut beråknas med samma säkerhet som en solförmörkelse eller en komets intråffande. Det år alltså en möjlighet att 1852 ej kommer att aslöpa så lugnt, som maktinnehafvarne i