— — — — — — ——— nr Ls Råttegångsoch Polissaker. En handlande —nmn hade blifvit uppkallad till poliskammaren af sin piga i påstående, att — n, som utan annan orsak, än att pigan sistlidne nyärsnatt legat på ett henne bekant ställe i Masthuggsbergen, vägrat mottaga henne, då hon påföljande dag instållt sig, måtte ålåggas antingen tillåta henne åter inflytta i sin lagstadda tjenst, eller ock till henne utgifva kost och lön för återstående delen af tjenstäret. Vid målets upprop sistlidne Fredag instållde sig parterne och upplyste pigan, att hon, i följd af den sofplats henne blifvit anvist i ett kallt kåk, hvarest hon hela den kyliga årstiden måst ligga, ådragit sig en stark förkylning, som utbrutit i en håftig sjukdom, för hvars botande hon åtta dagar före jul blifvit asrörd till Sahlgrenska sjukhuset. Efter tretton dygns vistande derstådes hade handlanden —ns fru såndt bud till pigan med uppmaning, att åter ofördröjligen instålla sig i tjensten, emedan hon (frun) tyckte alt pigans underhåll å sjukhuset blef fördrygt och att hon icke gjorde någon nytta får sig. Den arma menniskan, ehuru icke fullt återstålld, begaf sig likvål samma dag på eftermiddagen på våg till sin tjenst, oaktadt hon af sjukhusets läkare derifrån blitvit afstyrkt; men utkommen i fria luften öfverfölls hon af en sådan mattighet, att hon genast insåg, det hon icke ånnu vore stark nog att förrätta de sysslor henne i tjensten ålåge, hvarföre hon, som icke ville återvånda till sjukhuset (måhånda af Ömhet för sitt husbondesfolks kassa), beslöt att besöka en madam af hennes bekanta, hvarest hon fick herberge Öfver natten. Påföljande dag, ännu svag och ansatt af bröstplågor, infann hon sig hos handlanden —n, hvilken då vågrade henne intråde i tjensten. —n, uppmanad att häröfver förklara sig, hade icke annat att genmåla, ån att pigans fåstman, en artillerist, samma dag hon lemnat sjukhuset berättat får —n, att pigan ännu vore så sjuk, att hon icke förmådde inflytta i tjensten, och att då —n dagen derefter åter såndt bud till sjukhuset, hade hon redan begifvit sig derifrån, hvaröfver —n blifvit mäkta vred och förgrymmad, så att, då pigan fram på dagen kommit till —s bostad, hade —n afvisat henne; — i ölrigt bestred —n pisans uppgifter och. påståender. Likvål, efter något tvistande, kommo parterne slutligen sålunda öfverens, att pigan skulle inflytta i tjensten och der qvarblifva till flyttningstiden nåsta April. —n förband sig derjemte, med anledning af pigans derom yttrade farhågor, att under denna tid icke med hårdhet eller ovånlighet behandla henne, i hvilket motsatt fall hon, på nu erhållen uppmaning, skulle sådant i poliskammaren anmåla. Dermed afslöts målet och pigan förständigades genast inställa sig i tjensten. Någon stund derester begärde pigan åter företräde och, under det hon anmälte, att då hon sammanträfsat med sin husbonde i polisens yttre rum, denne hotande knutit handen åt henne och yttrat, att hon hädanefter icke hade det bästa bemötande att vänta, anhöll nu om befrielse från åliggandet att återgå i tjensten; hvarå poliskammaren förklarade sig för nårvarande icke kunna fåsta något afseende. Ett beteende, sådant som detta mål lägger i dagen, år på det högsta klanderyårdt och en husbonde ovärdigt; ty det bör icke allenast ligga i hans eget intresse, att genom en omsorgsfull vård, såväl i fysiskt som moraliskt hänseende, söka tillvinna sig tjenarens trobet och tillgifvenhet, utan år åfven hos honom on oeftergiflig pligt som kristen, att med vålvilja bemöta och med mildhet behandla honom.