— — — —;—I2ä— 0fn— —— F LA nen hr Claude? det var nära att han bitit honom i smallbenen! — Min Gud! men hvar är han nu Simon? — Hvilken? mannen eller djuret? svarade portvakten med halfförasmädlig skämtsam ton. Om det är mannen, och om djuret ännu håller på att jaga sitt villebråd, så svär jag på att det blir svårt att finna fatt honom, ty han trafvade f—n så fort undan! om det åter är djuret.. — IIerr Claude! herr Claude! inföll Felieite med osäker röst, tilltalande honom genom dörröppningen; är det er katt? — Ack jo, mademoiselle; förlåt både honom och mig? svarade han närmande sig blygsamt Han nedböjde sig mot djuret, som i ett skutt sprang upp på bans axel och bildade med sina båda tassar ett ludet halsband omkring hans hals. — Dansmästare! våga att göra om det här! sade Claude i det han smålog mildt åt katten. — Är han då mycket elak? frågade Felicits. — Ack nej! mademoiselle, ja bara raljerade; han är from som ett lamm och sin husbonde tillgifven som en bund. — Men han jamade fasligt nyss. — Ja, det var, emedan han blifvit slagen. — Åh! hvarföre slå ett så vackert djur ! utropade bon i dot hon lade sin hand på hans fläckiga pels och vågade sig att smeka honom. Lå ngt ifrån att vredgas lutade katten sig sjelfmant mot den lena handen som klappade honom; han klippte 2