1851 och 1852. (Fort. från n:o 1). Endast i Sardinien blomstrar italiensk srihet. Viktor Emanuel år ett bland de lysande undantagen från vår tids furstar. Utan tvifvel kommer Sardinien att spela en stor rol i Italien. Lord Palmerstons politik har, oaktadt allt hvad man emot den kan hafva att anmärka, varit froktbårande för frihetens sak. Kosguths befrielse, som hufvudsakligen, om icke uteslutande bör tillskrifvas honom, år ensamt tillräcklig att förskaffa honom ett ärosullt rum i tideböckerna. Synnerligen tröstande sör demokratiens framtid är den värma, hvarmed engelska folket på senare åren ormfattat de lidande folkens sak och deras heroer. De Skandinaviska folken hafva föga deltagit i de stora verldshåndelserna. Vi behöfva säledes blott i allmånhet anmårka, att Sverige steg för steg stigit tillbaka i politiskt hånseende, under det Danmark och Norge hållit temligen jemna steg med det demokratiska framåtskridandet. Vi vånda nu vår uppmårksamhet till Frankrike, detta land, dit Europas blickar vid alla vår tids vigtiga verldshåndelser åro rigtade. Det har lyckats en intrigmakare, utan karakter, att åstadkomma en hvålfning, hvilken får en tid åtminstone synes försäkra honom om makten. Han har öfverraskat Frankrike och Europa, han har stållt sakerna på sin spets, d. v. s. på bajonettens spets. Men genom hvilka hjelpmedel? Månne genom snille eller sinnesstorhet? Nej — genom en djerfhet, hvilken man gerna, om man så vill, må kalla mod, genom soldateskans bistånd, genom bourgeoisiens fega spökrädsla för socialismen, genom ett sintligt begagnande af partiernas oenighet, genom en öfverraskning, företagen med stormaktens goda minne. Louis Bonaparte ar en åfventyrare, med djerfhet motsvarande hans årelystnad, en så dan efemerisk storhet, som ödet någongång kastar ut bland menniskorna, för att drifva ett demoniskt gyckel med deras förhoppningar, eller för att pröfva deras styrka i striden för den kränkta sanningen. Denne Bonaparte, som så ifrigt söker imitera den store farbrodern, hvad har han väl får likhet med verldssnillet Napoleon? Namnet Napoleon — Lågg hårtill årelystnaden och de ljungande imperialistiska fraserna — och likheten år kompletterad. Men hvar skar vår nye Napoleon sina lagrar? I Boulogne, i Strassburg, i Rom och på boulevarderna i Paris. Han har vål ej, som farbrodern, intagit Europas starkaste fåstningar och hufvudståder — men han har låtit nedskjuta privata hus, bebodda af fredliga hyresgåster, qvinnor, gubbar och barn. Han kan vål ej berusa sina soldater genom imponerande storhet och våltalighet — men penningar (N.B.