Hårdt emat hårdt. Den berömda sångerskan Cuzzoni var mycket egensinnig; en gång vid en general-repetition kunde hon icke förmås att sjunga en aria af Håndel. Sedan böner och öfvertalningar långe förgåfves blifvit använda, sprang ändtligen Händel ur orkestern upp på theatern, fattade sångerskan häftigt om lifvel, lyfte henne i höjden och ropade: So, siqnora! che voi siite il diavolo, ma io sono il principe de diavoli. (Madame, jag vet, att ni år en satan, men jag år djeflarnas beherrskare.)