Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1852, sida 2

— — — då den låt arrestera honom, och att den haI de rått att förlånga hans arrestering. Håremot ansåg sig Cavaignac böra protestera i sina republikanska principers namn och med hånseende till hela sin föregående lefnad. Ilan tillfogade dock, att, derest han före en viss dag (d. 20 dennes) icke finge höra af någonting vidare från regeringen, så skuile han betrakta det som om den tillbakatoge de för honom sårande uttrycken och begagna sig af tillåtelsen att lemna fångelset. Huru det sedan gått, år ånnu icke bekant. 65 departementer sucka för ögonblicket under belågringstillståndets jernok. I landsorten synes vara temligen lugnt, ehuru insurrektionen dock icke öfverallt år dåmpad. Sålunda beråtta de senaste bladen från Toulouse, att från derna stad sändts truppafdelningar till Mazamet, hvarest nya oroligheter utbrutit. Pariserbladen innehålla ingenting derom. Allaredan utkomma historiska skildringar af statskuppen, men, det förstås af sig sjeltt, blott hållna i en ensidig bonapartislisk riktning. Granier de Cassagnac, Bonapartes lejde skribent, har skrifvit: Fullständig och authentisk beråttelse om tilldragelserna i Dec. 1851.hvari han går mycket illa åt nationalförsamlingen. Om ett par dagar utkommer en ny skrift om samma åmne af Meyer. Denne sistnämnde uppgifver, med stöd af officiella handlingar, antalet af de under Decemberdagarne fallne och sårade blott till 401 på begge sidor. Enligt bankens sista beråttelse år dess behållning af metallisk valuta 562 millioner fr. och dess sedelcirkulation 5704 mill. För cirka en månad sedan var valutabehållningen 50 mill. större ån sedelcirkulationen. Gresve Beugnot har låtit trycka visitkort med följande inskrift: -Comte de Beugnot qui na pas acceptä une place dans la commission consullalive. Med den i dag hitkomna ängaren-Courierhar kommit oss till handa ett nummer af Times får den 25 dennes, hvari meddelas direkta notiser från Paris af d. 23 kl. 5 e. m. och telegrafunderråttelser af d. 24 dennes. Resultatet af voteringen var ej ånnu officielt publiceradt i Moniiören, enår man först afvaktade den konsultativa kommissionens stadfåstelse af voteringsprotokollerna. Säsom det blifvit angifvet i de ministeriella tidningarne, hade i Seinedepartementet af 391,265 valmån 196,796 röstat med ja och 96,574 med nej. De frige 95,900 hade dels afhållit sig från omröstningen, dels afgifvit sådana vota, som blilvit kasserade, hvilken ätg ård vidtagits med alla sådana råstsedlar, som icke inneböllo rena ja eller nej. Får så vidt man hade sig bekant, var totalresultatet i hela Frankrike: 5,109,549 ja och 500,900 nej. Med hånseende till den befarade försalskningen af voteringen skrifver Times korrespondent, att den mindre torde försökas i de stora städerna, ån på landsbygden, der mängen servil mår nog drillar saken så, att usurpatorn får majoriteten. Såsom nämnts ha flera röstsedlar kasserats på grund af bifogade gillande eller ogillande anmårkningar. Vi reproducera hår nedan innchället af några bland de kuriösaste: Nej! af hat till despotismen, af respekt för lagen, af förakt för Louis Bonaparte, republikens expresident. — Jal under pätryckning af belågringstillständet af fruktan för bajonetterna och till sölje af franska årans dåd. — Nej! emedan konstitutionen blifvit krånkt af en general i spetsen för en rusig soldathop. — Ne! emedan ett ja skulle innebåra ett gillande af plundring och mord. — Nej! emedan jag önskar republikens bibehållande och dess institutioners utveckling. — Nej! i familjens, religionens och egendomens namn. I familjens namn, emedan Frankrike icke kan styras af en — (hår följer ett oanständigt uttryck). I re— FFF— Bonden och Orgeln. En bonde, som aldrig hört någon orgel,