— Icke just helt och hållet, sade Mariana leende; men jag hade stor lust att se den hår sköna damen, som hade anspråk på hela eder uppmårksamhet. — Gudomligt! Gudomligt! utropade Elise, klappande med sina små hånder, så att handskarna sprungo sönder, du har verkligen öfverlistat oss begge. — Ja, det måste jag tillstå, sade Flink, du har verkligen gjort din sak bra, Mariana. Men, tillade han något buttert, hvar har du din pepparstrut i afton? — Önskar ni kanske tala vid honom? frågade Mariana impertinent. — Mariana! ... Jag skulle önska att knäcka nacken på honom. — Åh, intet annar ån det....jag skall genast hemta honom. — Hon har söresatt sig att förarga lifvet af mig ...den satans tossan, sade Flink till Elise, då Mariana aflågsnat sig. Hon betalar blott med samma mynt, sade Elise. Mariana kom genast tillbaka hand i hand med en liten prydlig herre, den hon presenterade med dessa ord: Herr Flink, som önskar bryta halsen af er, och herr Ernst, min nuvarande fåstman. — Jag hoppas, min herre, att ni icke har