tU IUICUUS(Fortsättn.) Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. ,Börsenhallehar en teleafdepesch från Paris af d. 22 om aftonen å lydande: -Resultatet af valet i Paris år öljande: Utaf 290,000 i vallångderna införda almån hafva 284,000 röstat: deraf 194,000 får presidenten och 90,000 emot honom. Rezultatet af omröstningen i departementerna, ör så vidt hittills blifvit bekant, år följande: Rouen, Lille, Valenciennes, Bourges, Angers och Tonnerre hafva 118,000 valmån råstat med ja, 24,000 med nej.Fonderna hafva åter stigit och noterades d. 22, enligt telegrafdepesch i Börsenhalle, 5 24 i 103. 50 och 3 24 i 66. 90. Armeens omröstning intill d. 20 visar, enligt batrie, följande resultat: För Louis Bonaparte 226,661; emot honom 16,348; icke deltagande i omröstningen 845. I marinen har resultatet intill samma dag varit följande: För 14, 619; emot 4,830; icke röstande 417. För några dagar sein uppgaf en bonapartistisk tidning, att redan då 270,000 af armån förklarat sig för presidenten. Det var vål således bara en slags puff. Att det icke gått årligt till vid områstningen, synes tydligen af en mångd notiser från olika håll. I departementerna, der vederbörande hafva ett friare spelrum för sina skälmstycken, synes också omröstningen gå båttre för usurpatorn ån i Paris. ÖSTERRIKE. Engelska gesandten lord Westmoreland har varit inbjuden till kejsarens bord. Detta år en bagatell, som aldrig under vanliga förhållanden förtjente omnämnas, men nu, då rykten gå om en stark spånning emellan Österrike och England, torde icke vara utan en viss betydelse. Det berättas från Pesth, att Kossuths mor aflidit derstådes d. 16 dennes. AMERIKA. Den 5 anlånde Humboldtmed Kossuth om bord till Newyork och landsatte sin utmårkte passagerare på Staten Island, hvarest han uppehåll sig några timmar. Ett ytterst lysande emottagande blef honom till del och han helsades med ett tal af karantäns-föreståndaren D:r Doane, sedan redan vid fartygets inlöpande i bugten 31 kanonskott aflossats till hans åra. Han var mycket medtagen af sjöresan. På Staten Island åfverlemnades honom flera vålkomst-adresser. Alla dessa adresser och tal besvarade Kossuth med tacksågelser för det honom bevisade emottagande. Äfven gjorde öfverste Gardiner sin uppvaktning för att meddela honom, att högste besälhafvaren för reguliera armån, general Scott, befallt att helsa honom med ett lika antal skott, som tillkommer hårens dfverbefålhafvare. Ankommen till Nevyork, ledsagades han till Castle Garden, hvarest han med ett långre tal besvarade en honom öfverlemnad adress. Han påminte i detsamma om de sympathier i Europa, hvilka Förenta Staterna till en del hafva att tacka för sin existens som oafhångig stat, och förklarade, att han skulle afhålla sig från hvar je inblandning i förenta staternas inre angelågenheter och blott kommit till Amerika, för att vinna förenta staternas sympathier för Ungerns sak, hvilket rikes oafhångighet hvilar på samma grund, som förenta staternas egen, nåmligen på nationens vilja och hvilket nu blott genom faktiskt våld för tillfållet var beråfvadt denna oafhångighet. Efter slutet af detta tal föreställdes flera personer Kossuth, bland andra den från Venezuela fördrifna pre: sidenten Paez, som håll ett tal till honom på spanska. I Newyork sysselsåtter man sig ifrigt med sörberedelser till processioner, sestmåltider och möten, hvilka skola söranstaltas till hans åra. I senaten i Washington ågde d. 3 rum en diskussion rörande en af hr Foote för andra gången väckt motion rörande Kossuths emottagande af kongressen. Hr Dawson och andra voro emot motionen, på den grund att den saknade stöd i praxis, undantagandes Lafayettes emottagande, hvilken specielt gjort sig förtjent af förenta staternas erkänsla. Den ursprungliga motionen blef då återtagen och en annan våckt. Debatten öfver denna var ännu oafslutad. Hvac FE a od a nm mmm —D — — — 2 — — —