5, 5 — — sin uppvaktning. Hans frigifning ur arresten har ågt rum på inrikes ministerns föreställningar, hvilken skall vara tillböjlig får mildhet, medan krigsministern icke vill veta af någon skonsamhet och derföre blifvit mycket uppbragt deröfver att Thiers sluppit ut. ITALIEN. Den 8 dennes voro i Turin utspridda rykten, om en af regeringen tillåmnad statskupp i reaktionår riktning. Dessa rykten hade sin grund i prestoch? adelsligans stråfvanden att förmå konungen till bildandet af en reaktionår minister och de konstitutionella friheternas inskrånkning. Den ådle monarken skall dock hafva afspisat dessa herrar med det svaret, att -han, så långe han ånnu hade en varm blodsdroppa i sina ådror, förr vore beredd att gå under med sörsattningen och de nationella fårgorna, ån blifva sin ed och sin öfvertygelse otrogen-. Detta högsinta svar, som snart blef bekant bland allmånheten, förfelade icke sin verkan, och ytterligare lugnades sinnena genom låmpliga förklaringar i regeringens tidningar. Imellertid fann sig åfven ministern Cavour föranlåten att i dep. kammarens session den 9 assifva den bestämdaste förklaring öfver Sardiniens politik. Denna förklaring gick hufvudsakligen ut derpå, att regeringen ansåg för sin pligt att med orygglig fasthet vidblifva sin hittills följda liberala politik, under iakttagandet af den försigtighet, som omståndigheterna gjorde nödvåndig. Pressen har, åfven å sin sida haft den berömvårda takt, att, på vederbörandes vänskapliga förestållningar om nödvändigheten deraf, antaga en sörsigtig ton och hållning. Äger det sin riktighet, att Österrike söker tvinga Sardinien till en allians, så torde, enligt allt utseende, dessa försök fullkomligt stranda på sardinska kabinettets fasthet. Allt antyder, att Sardinien söker ett stöd i ett förbund med Frankrike, men huruvida det derifrån, under nuvarande förhållanden, kan erhållas, torde bli en annan fråga. Österrikarne framskjuta sina trupper i Roms grannskap. ÖSTERRIKE. Det skrifves från Wien, att czaren snart kommer till Warschau och derefter aslägger ett besök i Wien. Engelska gesandten lord Westmoreland har den 13 haft audiens hos kejsaren. De senaste notiserna åro af följande data: Köpenhamn den 20, Hamburg och Berlin den 19, Paris och London den 17 dennes. FRANKRIKE. Oaktadt tiden för omröstningen Öfver presidentens förslag år så nåra förestående kan man omöjligen, i anseende till den strånga censur som pressen år underkastad. anstålla några probabilitetsberåkningar öfver utgången. Det synes klart, att majoriteten af armån, hvilken redan till större delen röstat, år för presidenten, ehuru icke till ett så öfvervägande antal, som vederbörande beråknat, Åsven presterskapet är honom beväget och verkar för honom. Oroligheterna i landsorten, hvilka regeringspressen med skicklighet begagnat, har nårmat den stora massan af principlöse och politiskt likgiltiga till maktinnehafvaren. Hvad legitimisterna beträffar, synes nu Montalemberts vigilans oaktadt, detta parti i sin helhet ingalunda vara sinnadt att rösta för L. Bonaparte. Det år på sin höjd de moderata legitimisternas röster som han kan påråkna. Den bekanta puf: fen för Bonaparte i den bretagniska tidningen (brefvet från Montalembert) har framkallat flera reklamationer. Det år ovisst, huru orleanisterna och de mindre partier, som bilda mållanlånkarna emellan dem och de moderata republikanerna, skola upptråda. Ej eller vet man med hvilken sammanhållning republikan ska partiet skall kunna verka. Slutligen kånner man icke hvad fruktan får följderna af det bonapartistiska förslagets förkastande kan utösva för inflytande på medelklassen och de arbetande klasserna. Regeringsbladen vilja icke tillerkånna de mot Louis Bonaparte fientliga partier stor motståndskraft; de råkna på 6 å 7 millioner får presidentens förslag. I Elyste synes man åfven vara säker på sin sak, men man söker dock genom klokt beråknade anstalter vinna en ånnu större del af nationen för sig. Presterskapet har man yttarligara lagt an nå att vinna onom an fårardI