och att denne skall hafva rådt honom tils den aldra största försigtighet, emedan stormakterna under nuvarande förhållanden icke kunna neka L. Bonaparte sitt understöd, enår han år i besittning af armåns förtroende och tillfölje deraf den ende, som kan försåkra ordning och fred. En af partiets förnåmste stöttepinnar, hr Montalembert, år outtröttlig i sin vigilans för Bonaparte. I ett bref, insåndt i UUnivers, så ker han att visa, att alla ordningens vånner icke hafva annat att göra, ån att rösta för L. Bonaparte. Ett sådant votum, yttrar han illistigt, innebår icke ett gillande af allt hvad som skedt, men det innebår ett val emellan honom och Frankrikes fullkomliga ruin. Usurpatorn lågger åfven an på att vinna Orleanisterna. Såsom ett försök i den vågen må anföras följande insinuanta avis i den till Bonapartes fördel turnerade Ind. Belge: Presidenten har fårutsett den måjlighet, att han skulle kunna blifva mördad, ehuru han tror, att hans titel af republikansk president år en sköld mot kulorna. Dock har presidenten, för den håndelse sådant skulle intråffa, allaredan konstituerat ett råd af generaler, som äro bemyndigade att öfvertaga de mest utsträckta fullmakter och tillochmed, enligt hvad det berättas, tillbakakalla de orleanska prinsarne.De bonapartistiska bladen, i främsta rummet le Constitutionel-, utmåla de excesser, som här och der blifvit begångna af insurgenterne i departementerna, med de starkaste sårger och ögonskenlig öfverdrift, i den påtagliga afsigten att uppskråmma ,de stilla i landenomoch förmå dem söka sin tillflykt i det bonapartistiska lågret, såsom det enda stålle, hvarest man år såker för barbarernes infall och -tillintetgörandet af den franska och europeiska civilisationen-. Bulletin de Paris sör den 13 innohåller en halsossiciel artikel om presidentens fredliga tånkesått emot utlandet. De flesta Parisertidningarne utkomma nu åter, men utan polemiska artiklar. Censuren år mycket strång både i hufvudstaden och departementerna. Ett nummer af Illustration utkom en dag försent, emedan censoren icke ville låta bladet passera, emedan han icke kände upplösningen på en i bladet befintlig illustrerad rebus. Hufvudredaktören hade ingen reda derpå och mäste först uppsöka den medarbetare, som hade detta departement om händer, för att visa, att rebusen icke innehåll något för vederbörande anstötligt. Landsortsbladen utkomma med flera eller fårre blanka spalter, enår censorerna utstryka deras artiklar. De engelska bladen åro åter tillåtna i Paris, såsom det heter, på lord Normanbys energiska förestållningar. Man förväntar med det snaraste en ny trycktvångslag. Några mena, att censuren genom den kommer att definitift införas. Andra angifva följande grundprinciper för denna lag: 1) Kaution af minst 200,000 och hågst 400,000 francs. 2) Råttighet för regeringen attindraga en åtalad tidning, innan den blir dömd. 3) Upphåfvandet af jury och insåttandet af speciella domstolar får pressförseelser. Såsom de mest graverande af dessa nåmnas: diskussion om regeringsformen, anfall emot pressen, förnärmelser emot moralen, religionen, egendomen o. 8. v. Man väntar åfven en ny kommunallag, genom hvilken kommunen får fria händer i förvaltningen af sina financiella angelågenheter, men ock endast deri. Vidare förljudes, att Bonaparte får att göra sig populär, änmar upphåfva accisen och afgiften å dryckesvaror samt införa en inkomstskatt, som hufvudsakligen skulle drabba de förmögnare klasserna. Den nya konstitutionen tros blifva oktroyerad före nyår, då valen skulle åga rum i Januari. Daily News meddelar följande bref från den gamle marskalken Jerome Bonaparte till L. Bonaparte af den 4 på aftonen: -Nin kåra brorson! Franskt blod har flutit; sått en gråns för vidare blodutgjutelse genom ett allvarligt upprop till folket. Era afsigter missförstås. Den andra proklamationen, i hvilken ni talar om folkbeslutet, har på folket, . 2 som der; icke unntäcker aumÅana råsträttane