17 officerare. Den konsultativa kommissionen skall hålla sitt första sammantråde d. 13 dennes. Henne kommer att förelåggas utkastet till Frankrikes blifvande konstitution, hvilket utarbetas af ministern Rouher. Rörande hufvuddragen i densamma har följande kommit till allmånhetens kånnedom: verkstållande maktens chef skall bibehålla titeln president. De från verkstållande makten bårrörande lagförslag skola föreläggas statsrådet, innan de söreslås i lagstiftande församlingen. Statsrådet skall hufvudsakligen bibehålla sin hittillsvarande organisation; blott utnåmningen af ledamöterna blir uteslutande förbehållen presidenten. Senaten skall, enligt några, bestå af 80, enligt andra, af 100 medlemmar. Hvad senatorernas utnåmning betråffar finnas åfven tvenne olika versioner. Enligt den ena våljas 41 (eller 51) af senatorerne direkte af republikens president, de öfriga indirekte efter sörslag, uppgjorda af departementsråden. Enligt den andra sker utnåmningen till senator af senaten sjelf, som har att vålja bland 3 kandidater, den ene söreslagen af lagstiftande församlingen, den andre af statsrådet och den 3:dje af republikens president. Senatorerna skola erhålla lön och utnämnas på lifstid. Dess sessioner åro offentliga; tidningarne få, under iakttagandet af den största opartiskhet, redogöra för desamma. Den lagstiftande församlingen skall bestå af 300, efter allmånna röstråtten, dock genom indirekta val utsedda medlemmar. Denna församling förnyas hvart femte år. Dess medlemmar hafva rått att våcka motioner, men motionerna skola remitteras till en afdelning af senaten, som skall öfvertaga det parlamentariska motionsutskottets funktioner. Förhandlingarne åro offentliga och få refereras af tidningarne. Indep. Belge vill deremot hafva erfarit, att förhandlingen af lagarne skall föregå i hemliga måten, och endast omröstningen vara offentlig. DANMARK. Kammarherae Bille har rest till Berlin och Wien förmodligen med anledning af det nya uppslag riksdagens vota gjort i slesvigska frågan. TYSKLAND. Den 12 dennes skulle offentliggörelsen af förbundsdagens förhandlingar taga sin början.-Ober-Postamts-Zeitung-öär förbundsdagens organ. I preussiska andra kammaren åro en mångd obesatta platser. Anledningen hårtill uppgifves vara, att embetsmånnen under nuvarande förhållanden icke önska vara folkrepresentanter. I hånseende till handelspolitiken stå de flesa medlemmar af venstran i denna kammare på skyddsystemets sida, då deremot högran och venstran tillhöra frihandelspartiet. Preussiska budgeten för 1852 upptar inkomsterna till 91, 345, 196 thaler och utgifterna till 99,445, 199 thaler. I anledning af de i Berlin nu asslutade postkonferenser anmärker -Vos. 2eit.-, att högsta priset för ett bref i Tyskland hådanester blir 3 silfvergroschen. (1 silfvergr. för en våglångd af intill 10 mil och 2 silfverg. för en våglångd af intill 20 mil). Angående brefvexlingen med utlandet, har postkonferensen beslutat lemna utlandet samma fördelar, som detta lemnar Tyskland. I Hannover stå kamrarne i opposition emot den nya reaktionåra, i Österrikes ledband gående ministeren. Ständerna fordra att regeringen skall utsöra alla de nya organisationslagarne, under det regeringen blott vill utföI ra lagen om lagskipningens organisation. Preussens officiella tidning har den 13 en ledande artikel till förmån får L. Bonapartes Sstatskupp, som dock från moralisk synpunkt ogillas. Detta ogillande år uttryckt i följande fras: Historien har flera gånger bevisat, att annars af moraliska grunder beklagansvårda håndelser hafva bildat den nådvåndiga och oundvikliga öfvergången till något båttre.En berlinertidning vill veta, att grefve Turgot, utrikes minister i Frankrike, tillstållt lord Palmerston en utförlig öfversigt af franska förhållandena och att L. Bonaparte gifvit den engelska statssekreteraren de beståmdaste förklaringar, att han åsyftar ingenting mindre ån kejsardömets återuppråttande i Frankrike. Enahanda förklaringar skola afsåndas till alla Å