Article Image
lrarjehandaNy, underbar konst att drifva blommor. En Fransk trådgårdsmåstare, Hebert, har gjort en högst underbar upptåckt, hvilken synes otrolig, men redan blifvit bepröfvad genom offentliga försök inför trådgårdsmåstare, naturforskare och nysikna — nemligen att till blomning bringa våxter af alla slag nåstan ögonblickligen, d. v. s. på 5 till 10 minuter. Ett ögonvittne berättar: Vi sunno uti en liten improviserad trådgård ungefår 40 växter, som helt nyligen blifvit satta och Ogonskenligen ännu icke fattat rot, deribland nejlikor, georginer, rosor, astrer, solrosor 0. s. v. Alla hade knoppar, hvilka efter sakernas vanliga förlopp borde hafva slagit ut efter 14 dagar. Först och fråmst slogs nu på stammen af en fristående georgina och på en nejlika en viss qvantitet af en rödaktig våtska, hvarefter en stor glasklocka sattes öfver våxterna. Genast utvecklades ansenlig vårme inom klockan, Så att denna blef nåstan het, och en liten lucka derpå måste öppnas. Innan tio minuter förlupit, sågo alla de uppmårksamma åskådarne inför sina ögon de skönaste blommor utveckla sig på nejlikan och georginan. Hebert låt borttaga klockan, afskar blommorna och delade ut dem; nejlikorna utbredde den herrligaste doft. — Ett annat försök gjordes med en oleanderbuske (Nerium), hvilken ånnu fortare, likasom genom trolleri, betåckte sig med blommor. Derester låt Hebert på fotstållningar placera tre stora lådor, en med en centifolia, en med en indisk nejlika och en med en solros; på jorden utslog han sin trollvåtska och stållde glasklockorna öfver våxterna. Alla de nårvarande stodo med framsträckt hals och kikarne riktade på växterna; knopparne öppnade sig efter hand, och efter en kort stund var centifolian betåckt med blommor, likasom i Maj, solrosen hade utvecklat sig och nejlikorna öppnades. När klockorna aftogos, tillåt Hebert alla de närvarande att sjelfva plocka en af de underbara blommorna. Till slut återstodo tre stora stockrosor, hvilka efter den nåmnda behandlingen inom mindre ån fem minuter betåckte sig med blommor, som kunde utdelas åt öfver hundrade damer. Hebert har blifvit ledd till denna uppfinning genom en lärd afhandling öfver Adonis berömda trädgardar, om hvilka Platon, som bekant år, såger: att ett frå, en qvist, som sattes i dessa trådgårdar, der inom åtta dagar kommer till en utveckling, hvilken de under bar himmel knappt skulle uppnå på åtta månader. Derefter började ban sjelf göra experimenter, och huru lyckligt de utfallit, hafva vi ofvan sett; men Hebert anser detta blott för ett lekverk och åmnar ytterligare fullfölja sin upptäckt. Till den ändan gör han dagligen nya försök. Redan bar han inom några dagar förmått smultronstånd till att blomma och gifva mogna smultron; han anser det för möjligt att i sin trådgård inom 14 dagar få en torr törnros att betåcka sig med blad, knoppar och blommor, och har redan förbundit sig att på en månad framdrifva de vackraste blommor på camelier, som ånnu icke hafva en enda knopp. Hans förfarande år ännu en hemlighet; men dervid spela gaser en hufvudroll, ty vid de anstållda försöken hafva sådana exploderat; de förvåning-våckande verkningarne åro dock handgripliga, och Hebert ämnar, likasom Daguerre, offentliggöra sin upptäckt. . 3 Hvarje dag i veckan år eller har varit hvilodag. Hos olika folkslag firas eller firades fordom en olika dag i veckan såsom sestoch hvilodeg. De Christna fira Söndagen, Grekerna firade Måndagen, Perserna Tisdagen, Assyrierna Onsdagen, Ekyptierna Thorsdagen, Turkarna fira Fredagen och Judarna Lördagen. Dagdrifvare fira alla dagarna; den flitiga arbetar, om det år nödvändigt, älven något om Söndege-Godt recept. Omkring en berömd låkares dödsbådd stod en talrik Skara embetsbröder. Mina herrar, sade han, vjag skall rekommendera för eder trenne läkemedel, dem jag alltid begagnat såsom grund för mina kurer; de hafva också mera bidragit att förskaffa mig mitt rykte, ån alla de otaliga låkemedel, som vi hemta från apotheket, de heta: Måttlighet, Renlighet och Motion. Ofantliga tråd. I Van Diemens land har man upptäckt tråd a: ofantlig storlek. Man måtte ett sådant tråd, som vid A

18 december 1851, sida 3

Thumbnail