Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1851, sida 2

miii ÖÖÖ66. DDGC ocken till trådgårdsmåästare. Rättegångsoch Polissaker. En Tysk sjöman på briggen Harmonie, Joakim Segebardt, hade hos poliskammaren låtit anmäla, att han, Söndagen den 30 sistl. November omkring kl. 8 på aftonen, inne på en krog i Nya Haga blifvit Ofverallen och med knit illa sårad i hufvudet, och att förre sjömannen Ferdinand Röhl — en i polisens annaler vålkånd riddare af knifven — misstänktes för detta dåd; i följd hvaraf undersökning derom förevarit inör poliskammaren, som remitterade målets fullföljd ill rådhusrättens andra afdelning I Lördags företogs detta mål vid sistnämnde domstol, dervid ej mindre målsågaren Segebardt, ån älven tilltalade Röhl och åtskillige vittnen kommo tillstådes. Segebardt perättade rörande tilldragelsen, att han jemte tvenne hans skeppskamrater, styrman Brathering och matrosen Jansson, ifrågavarande Söndag på eftermiddagen först Varit inne på en krog vid smala vågen, hvarifrån de, efter att der intagit hvar sin toddy, begifvit sig på våg till fartyget; men derunder sammantråffat med ett par andra personer, hvilka bjudit dem på förtåriog å en krog i Haga. Målsågaren och hans kamrater hade då åtföljt desse personer, som, dit inkomne, istållet uppmanat målsågaren och hans kamrater att spandera, hvilket vågrades af det skål, att hvarken målsågaren eller hans kamrater för tillfållet voro stadde vid kassa. Öfver vågrandet blefvo imellertid de personer, som inbjudit Tyskarne, så uppretade, att de hotat dem med stryk, samt då målsågaren och hans kamrater genast derpå velat aflågsna sig, derifrån förhindrat dem. Omsider hade det likväl lyckats dem att komma ut ur krogrummet, dervid målsägaren, från hvars hufvud mössan i detsamma blifvit afslagen och af honom åter upptagen, kommit att dröja något efter sina kamrater i rummet. Hårunder hade, i det målsågaren böjt sig ned efter mössan, en af de i krogrummet qvarblifne med en knif huggt honom i hufvudet, hvilken händelse han genast vid sammantråffandet med kamraterne för dem beråttat. Alla tre tyskarne begåfvo sig derpå nya allten utefter, i afsigt att gå ombord; men blefvo dessförinnan, sedan de först varit inne i husarstallet, anhållne af polisen, samt uppförde till vaktrummet. På framstålld fråga, om målsägaren uti tilltalade Röhl kunde igenkånna någon af dem, som bjudit honom och hans kamrater in på krogen i Haga, och om Röhl varit den, som der tillsogat konom knifbugget, svarade målsågaren, att han sådant icke beståmdt kunde göra, enår den personen varit annorlunda klädd. Härefter berättade de andra två tyskarne på ed lika med målsägaren; dock med den skillnad, att de icke sett når målsägaren fått knishugget, men väl hört honom genast derefter omtala händelsen. Ickeheller de kunde med bestämdhet uti tilltalade Robl igenkänna någon af de personer, som bjudit dem in på krogen och der öfverlallit dem. Tilltalade Röhl, som förnekade all delaktighet i angifna dådet, hade äfven vittnen å sin sida, som på aflagd ed fingo höras. Dessa voro hussaren Kullberg och dennes hustru, arbetskarlen Pihlqvist, åkaren Hermansson samt qvinspersonerna hustru Norberg och Anna Zackrisson. Alla dessa personer intygade enståmmigt, att det just varit tyskarne och isynnerhet målsågaren, som uppfört sig våldsamt, varit fulla och utdelat slag till höger och venster, samt derunder blottat en lång knif; men att Sander-Röbl vid ifrågavarande tillfälle iakttagit ett högst berömvårdt och fredligt uppförande, samt sökt afstyra oväsendet. Tilldragelsen skall hafva timat inne i hussaren Kullbergs i Nya Haga belågna bostad, ett ställe, hvilket icke står i särdeles godt rykte. I följd af d: beråttelser, som aflagts af Röhls vittnen, dömde rådbusråtten Joakim Segebardt att böta för sabbatsbrott 3 rdr 16 sk. och för tvenne slag utan åkomma 1 rdr, allt banko; hvaremot Ferdinand Röhl från åtalet blef frikånd. En skarp, om just icke alldeles förtjent, varning för fråmlingar, att vål se sig före med hvem de inlåta sig i beröring. — Uti sistl. Fredags tidning omnämndes att det berättas, att förre polisbetjenten Örum skulle ha afhändt sig lifvet på sin egendom Forsbäck i Ahle härad. Detta rykte har befunnits vara alldeles ogrundadt; och har notisen bärom i tidningen införts af referenten, emedan den ehållits af några tjenstemän inom polisen.