FT 411, IIVIIKCII IIROUII! 7449 240 0 dr tionalsörsamlingen blef upplöst, har dock haft tid att antaga följande beslut: I kraft af art. 68 i konstitutionen såtter riksråtten Louis Bonaparte under tilltal för högförråderi. Nationaljuryn år sammankallad för att utan uppskof afsåga domen. Hr Renouard, medlem af kassationsrätten, år utnämnd till aktor.Hardouin. som först satt sitt namn under detta beslut, har blifvit arresterad. De franska flyktingarne i London hafvautfårdat en i mycket kraftiga ordalag affattad protest mot L. Bonapartes usurpation. Den år intagen i de engelska bladen. Den förut omförmålta proklamationen utaf usurpatorn genom hvilken såttet för omröstningen öfver hans förslag förändras , beståmmer att valet (!) skall ske genom votering med slutna sedlar och först den 20 December. Det var denna dag för 3 år sedan, som Louis Bonaparte inför franska folkets representanter aflade den i konstitutionen föreskrifna ed: -Inför Gud och det ge nom nationalförsamlingen representerade franska folket svår jag, att vara den demokratiska, ena och odelbara republiken trogen och uppfylla ella de pligter, som konstitutionen älägger mig-. -La Pålriemeddelar en lång förteckning öfver generaler, exrepresentanter och andra notabiliteter, som den 4 dennes varit på uppvaktning i Elyske. Det år de samma namn, som de bonapartistiska bladen alltid låta figurera. Allt hederligt och råttånkande folk, af andra partier, utom det exalterade bonapartistiska, fortfara att sky den menediska usurpatorn. Förteckningen har blott intresse derigenom, att de deruti anförde personer tillåggas de genom konstitutionen af 1848 afskaffade adliga titlar. Indep. Belge förmåler, att en viss misstämning skall vara rådande ibland generalerna i Paris. I samma tidning beråttas, att L. Bonaparte den 5 på morgonen ville rida ut och inspektera trupperna, men derifrån blifvit afhållen af sin omgifning, som fruktade för hans lif. Natten till den 4 hade han, åtföljd af en talrik generalstab och en stark kavallerieskort, företagit en dylik ridt och blifvit mycket varmt emottagen af trupperne, som vål begagnade tillsållet att visa sin tacksamhet för de gratisikationer, de bekommit. Vid dagsljuset vågade han sig icke ut de första dagarna efter attentatet, fastån han tog mera mod till sig, sedan motståndet blifvit undertryckt. De officiella depescherna från departementerna förmåla att allt år lugnt, med undantag af några obetydliga oroligheter i ett och annat departement. Men den omsorg, hvarmed regeringen söker hindra, att landsortsbladen komma till Paris, utgår en bekråftelse på ryktena, att motståndet mot usurpatorn på flera punkter varit allvarligt, om det ock, såsom det vill synas, lyckats trupperna att på de flesta stållen dåmpa rörelserna. Sådana hafva mer och mindre allvarliga sörefallit i Moulins, Dijon, Valenciennes, Orleans, Nantes, Saint Amand, Charite, Bayonne, Toulouse, Strassbourg och Lille. På sistnåmnda stålle ville en del af nationalgardet ila Parisarne till hjelp, men sprängdes af militåren. I Tournus i Saine-et-Loiredepartementet var rådhuset i insurgenternas hånder, men det betviflades icke, att de skulle blifva öfvermannade af trupperna. Detta departement jemte departementerne Gironde och Allier har förklarats i belägringstillstånd. Det synes icke bekråfta sig, att, såsom föregående notiser förmält, departementsrådet i Nantes och på andra stållen satt sig i besittning i makten. Iill de trak ter af landet, hvarest sinnesståmningen hos befolkningen var mest ogynnsam emot regeringen, hafva afsåndts utomordentliga kommissarier. Exrepresentanten Berard har såndts till Somme departementet, hvarest han afsatt prefekten; Maurice Duval, som 1832 arresterade hertiginnan af Berry, har såndts till de 8 nordvestra departementerna, och den förre polisprefekten i Paris, Carlier, till Allier, Cher och Nievre. Sju nya prefekter åro utnåmnda. I Lyon var det, enligt privata notiser, lugnt d. 4 om aftonen, och general Castellane och prefekten hade vidtagit försigtighetsmått till