Article Image
(Insandt.) Några ord om 1844 års fattigvårdsförordniug. Vi kunna aldeles icke förstå huru rikets vållofliga stånder kunnat blunda för en mångd besattheter uti förordningen om fattigvården i riket af den 25 Maj 1844, hvilka påbud, om de verbotim appliceras, lånda i det praktiska lifvet till de orimligaste absurditeter. Dit hör det märkliga påbud, att en person har sin försörjningsort i den socken, der han senast stadigt vistas i 3:ne år. För det första leder detta till den villervalla, att man ofta har svårt att reda hvarest en person har sin försörjning, ty han kan i långa tider hafva flyttat ifrån en socken i riket till en annan, utan att hafva stadigt vistats någonstådes i trenne år och för det andra kan en församling på detta sått få sig en person till försörjning, som icke vistats inom densamma på långa tider, och för det tredje kan en församling komma att försörja hvad som egentligen aldrig tillhört densamma. Vi vilja upplysa det senare med ett exempel ur verkligheten. En piga kommer från församlingen A. till förs. B. och tjenar der i 24 år, men dör inom 3:dje årets utgång i barnsång, och barnet öfverlefver nu henne. Det hade vål varit både naturligt och billigt, att socknen B., der hon tjenat och så långe varit mantalsskrifven samt der barnet tillkommit och sett verlden, och der modren för detsamma uppoffrade sitt lif, hade tagit vård om detta barn, men just derför att hon icke vistats i fulla tre år i socken, blef församlingen A. ålagd att emottaga och försörja ett sålunda inkommet fråmmande barn, hvilket måste vara en orimlighet. En inhyses person har vistats hela sin tid i socken C. men bor vid dess gråns och har håndelsevis kommit att i öfver tre år bo inhyses i ett angrånsande torp, belåget några steg utom sockengrånsen i församlingen D. Denna person behöfver understöd och vånder sig till fattigvården i den socken, der han alltid varit mantalsskrifven och der han arbetat under nåstan all sin lefnad; men det blir upplyst att han haft sina mobilier (ty en dylik arbetare bor icke alltid ståndigt, der han, såsom det heter har sitt tyg ) mer ån tre år inom annan socken; han vågras understöd, och församlingen D. ålågges att försörja honom. En enka med barn bor i socknen E. och har bott der öfver tre år, men år mantalsskrifven i socknen F. Hon

5 december 1851, sida 2

Thumbnail