varande sedelstockens tillräcklighet; och man asstod först då från planen, sedan Schweigaard i ett tjog förelåsningar skildrat för thinget den kompletta dårskap, det var i begrepp att söretaga, och åfven andra medlemmar, t. ex. Stabell, laggt sin auktoritet till Schweigaards. Precist detsamma gåller om brånvinslagstistningen, hvarigenom man, på den otillråckliga erfarenhet som ett par år lemnat vid handen, ville omkalfatra allt, hvad de föregående storthingen med mycken måda satt i verket. Angående sågverksdriften, dekreterades raskt de gamla, dyrt förvårfvade, ehuru visserligen ganska olyckliga sågprivilegiernas upphåfvande ifrån år 1860, utan att någon ersättning tillerkåndes ägarna; och angående slottningsväsendet, vidlogos utan skrupler, beståmmelser, hvilka gingo timmerägarnas rättigheter alltför nåra, oaktadt regeringen hade anmålt, att den förberedde ett förslag i detta ämne, och endast hade underlåtit att förelågga detta storthing ett sådant, emedan den ieke ansåg saken tillråcklligt mogen. Lika radikal som majoriteten var i dessa och flera andra saker, lika rådd var den för den stårsta, men derjemte den minst betånkliga af alla reformer i det bestående, nåmnligen förslaget om råttighet för Statsrådets medlemmar att deltaga i diskussionerna vid thinget. Det skulle vara oråttvist att icke åfven tillerkånna det senaste Storthinget sina goda sidor. Sålunda förtjenar den liberalitet, som det i allmånhet visade i bevillningssaker, allt erkånnande; vi behöfva blott nämna bevillningen till jernbanan och fyrvåsendet, och i åran hårför kan icke engång nekandet af bevillning till landtbrukshögskolan, till Throndbjems domkyrkas restauration och till en ny storthingsbyggnad göra stort ingrepp. Ett lika erkånnande förtjenar dess hållning med afseende på arbetarerörelserna; om man ock måste medgifva. att dess handlingssått var det enda möjliga; det betog nämnligen med oförtäckta ord arbetarna allt hopp om deras utopiska önskningars uppfyllande, på samma gång som det utgaf en ny lag om husmansvåsendet, nedsatte spanmålstullen betydligt och beviljade stora summor till solkskolornas förbåttring. Det sått hvarpå Storthinget gick regeringen till mötes vid ordnandet af den gamla tvistefrågan om tullprocenterna, samt judeförbudets upphåfvande länder det äfven till heder.