Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1851, sida 2

n ssg 22 725 Hvartill tjenar fåstningen Königstein? Under återresan till Dresden hade jag fått en språksam Sachsare midtimot mig i vagnen. Vi kommo snart i samtal om ortens mårkvårdigheter. Isynnerhet talade han vidt och bredt om Königstein, om dess stora garnison, dess många kanoner, dess branta, ointagliga klippvåggar o. s. v. Då jag trodde mig veta allt detta så vål som han, tog jag, får att möjligen gifva samtalet en amnan våndning, mig friheten att fråga: men hvartill tjenar detta Königstein? — Det vill jag straxt förklara, återtog Sachsaren. Når uppror och revolutions-försök göres i hufvudstaden, flyr konungen dit, och sitter der i frid och såkerhet tills faran år förbi. Jag. Det var ett helt annat förhållande, ån hos oss. Når uppror eger rum i vår hufvudstad, beger sig konungen midt ibland de upproriska. — Sachsaren: Men då kunna de ju taga honom? — Jag. Ja vål, det år just det konungen önskar, nämnl. att de skola tada honom till skiljedomare. — Sachsaren. Jag mårker vål, att svenskarne i politik liksom i många andra saker, åro långt efter sin tid, men — hviskade han mig sakta i örat — J åren ett lyckligt folk. tyck Ng! I