Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1851, sida 2

Sveriges Lycka. Det har blifvit sagt både på prosa och vers: Sverlge år det lyckligaste land på jorden. Det gifves verkligen menniskor, som hålla detta för odisputabelt. Salige de, som icke se, men dock tro! Vi för vår del skulle icke tro det, om vi ej jemnt, ånda till utanlåxa hårt det uppre pas vid alla högtidligare tillfållen och i alla officiella dokumenter; från H. M. Konungens throntal och landshösdingarnes femärsberåttelser till dessa välbekanta orationer i tullporten, hvarmed våra borgmästare sedan urminnes tider brukat traktera de kungliga. I alla dessa ljuder, fast mer eller mindre lyckligt varieradt, samma utrop: O lyckliga Sverige! Vårt lands politiska lycka år ett Arkadiens, likasom dess representation i nog många stycken rappelerar det ej mindre klassiska — Åbdera. Tänk Er, om ni kan någon mera idyllisk, mera arkadisk politik ån vår kongl. svenska landssaderliga. En konstitutionel konung, som allena styr . . . . en ansvarig mi