Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1851, sida 3

Vi återkomma ännu en gång till spanmålshandeln och de utsigter, hvilka hår i landet förefinnas för afsättningen af främmande produkter under den förestående saisonen, då vi förmärkt, att en icke alldeles riktig åsigt och omdöme gjort sig gållande i många aslägsna delar i utlandet rörande detta föremål. Att under detta år mycken spanmål skördats hår i landet år fullkomligt riktigt, och proportionaliter måst Uvete, dels tillfölje deraf att en stor quantitet utsåddes hösten 1850, dels emedan våderleken under sista sommaren (1851) var så ovanligt gynnande för detta såde. Man har flera exempel på att jorden gifvit 40 bushel (5 Quarters) per acre, och medelafkastningen i hela landet år mer ån 32 bushel per acre, hvilken quantitet man håller för en vanlig i medelmåttigt goda produktions-år. Produktionen af Hvete i Frankrike år, enligt officiella uppgifter, endast 14 Eng. bushel per engelsk acre. I anseende till den extrema styekningen af jord i Frankrike kan jordegaren anvånda litet kapital, vetenskap och materialier (gödningsåmne m. m.) på jordens bearbetning, och måste således åtnöja sig med mindre afkastning. Hvete år nu tvifvelsutan den billigaste jordbruksprodukt i England. Mycket vackert rödt syd-engelskt Hvete af 1851 års skörd, vägande 63 å 64 Cj., år hår och i provinsialmarknaderne värdt 36 å 38 s. per Quarter, hvaremot de tyngste sorterna måltbart Korn, vägande 54 å 56 6å., 31 s. å 33 s. per Quarter och den båsta Hafre, vägande 42 7., 22 s. å 24 s. per Quarter. Sämre, men ganska goda sorter af de tre ofvannämnde sädesslagen äro i förhållande mindre värde; men för gammalt Hvete betalas ännu högt pris, dock sinner sådant endast köpare i små poster af 20 till 40 Quarters, neml. Rostocker 624 6. till 42 s. å 44 s. och Danziger 623 Cs. till 45 s. per Quarter. Till dessa billiga priser blifver konsumtionen af alla slags spanmål mycket stor. För att komma till en om ock endast ytlig åsigt, skela vi tillgripa zifferuppstållningar. Man beråknar, att förbrukningen af alla sådesslag i det förenade konungariket uppgår till 80 millioner quarters, men produktionen under ett vanligt år endast till 70. Förutsatt, att detta var förhällandet efter 1850 års skörd, som var en medelmåttig (icke stor), så hafva vi att taga i betraktande importen, hvilken såsom auxlliär måste läggas till nämnde års skörd. Vi finna af de månatlige tabellerna från the board af traue, att det förtullats hår i landet, efter en tull af I s. per quarter, under de nio månader, som slutades den 10 October detta år (1851), af Hvete 3,379,255 quarter, af Korn 750,641 q:r, af Hafre 1,071,710 qrs, af Mais 1,435,255 qrs, samt af Hvetemjöl 4,447,611 Cwt. Då nu sedan den 10:de October detta år tillförseln, åfven i form af Mjöl från Frankrike, ännu alltjemt fortfar, så kan man icke tvifla derpå, att ju icke under loppet af detta år (1851) 10 millioner quarters Spanmål och Mjöl af alla slag komma att importeras. Hela sluktustionen i vårdet af Hvete från 1850 till 1851 års skörd år endast ungefår 14 Å. Högsta medelpriset var 43 s. 7 d. per quarter i September förra året (1850) och det lågsta 37 s. 2 d. i Mars i år (1851.) Då således en medelmåttig skörd, såsom 1850 års, bibehöll vårdet af Hvete i ungefårligen 40 s. per quarter, medelst en tillförsel från utlandet af 10,000,000 qrs, så torde vi icke kunna påråkna något derifrån sårdeles afvikande resultat under tidrymden från 1851 till 1852 års skörd, ty hårvarande skörd detta år (1851) har afgjordt varit mera gifvande ån 1850 års, och alla Hveteproducerande lånder, såsom Frankrike, Amerika, Polen, Södra Ryssland och Tyskland komma sannolikt att lemna lika mycket som tillförene och sannolikt ånnu mer. Från Frankrike kommer dagligen Mjöl af förträsslig qualitet, ett bevis, att man icke i hemmet kan sålja denna vara till lika högt pris. Sannollkneren håraf år så mycket mera påtaglig, då man påminner sig, att gamla förråder af Hvete i Frankrike vid tidpunkten af sista skörden alldeles icke voro obetydliga. Vi anse, att på senare tider vårdet af Hvete varit mera nedtryckt på våra marknader, ån man, att döma af omståndigheter, skulle kunnat påråkna. Det kan icke fela, att förbrukningen blir mycket stor tillfölje at den lyckliga stållning, i hvilken de arbetande klasserna af innevånarne befinner sig. Om således under första månaderna på nyåret vårdet å Hvete och mjöl skulle stiga 5 eller t. o. m. 10 Å, om också endast temporårt, så skulle en sådan tilldragelse vara en så naturlig följd af det vanliga loppet af tilldragelserna inom handeln, att man ieke deröfver kunde förundra sig; men den som häraf skulle vilja sluta Ava ä Tr I