strålande glans, och sedan sjunka ned till den eviga lampa, som sprider sitt bleka sken öfver qvarlesvorna af hans herrlighet. Det år tid på att sransmännen begrafva sin gamla Circe, förtrollerskan -Glotre-och från tillbedlandet af denna frihetsmördande gudinna vånda sin dyrkan till den srihetsalstrande gudinnan, iden om en humanitet, der bröder älska hvarandra. Folket, arbetaren i Paris, har en aning derom när han sjunger med sin ålsklingsskald, Pierre Dupont!-Ranoner, slungen med edra jernsvalg ryska czaren tillbaka! J bajonetter, förkunnen att j beskydden frihetens högaltare! Folken åro för oss endast bröder, våra fiender åro blott tyrannerna.Och detta folk har rått, når det i såker förkånsla af den nåra förestående sista striden tillägger: Den stora morgonen randas under trumpetklang och trumslag. O krig, det är din sista dag! Svårdet skall sönderbryta svärdet, och af striden skall södas kärlek. 0gHhhannnnnnnnnnnnnnnnnnnnngnn.