da. Tio ofantligt stora basreliess äro beståämda att upplifva minnet af dem hos vandraren, som nårmar sig den stora mannens sista hvilorum. Deras plats år våggarna i portiken. Kufvandet af de allmånna oroligheterna, Concordatet, Code civil, statsrådets stiftelSe, grundlåggandet af Cour des comptes, befordrandet af konst, industri och handel, de vigtigaste offentliga byggnaderna, universitetet och slutligen stiftelsen af Hederslegionen åro föremål för dessa skulpturer. Inskrifter finnas under alla dessa basreliefs. Under det basrelief, som söreställer Napoleon utdelande Hederslegionens kors står det t. ex.: Jag har våckt hvarje tåflan och belönat hvarje sörtjenst.: Under det, hvarpå kejsaren sramställes som grundare af -col des comptes, lyder inskriften: -Jag vill att otroheten skall hämmas genom en aktiv vaksamhet och ett lofligt anvåndande af statens medel skall betryggas.Vid ingången ser man Napoleons bild. Han visar med utstråckta armar på dessa inskriptioner och nedunder stå de stolta orden: -Öfverallt, der mitt herravålde varit, har det efterlemnat varaktiga minnen af sina vålgerningar.Når man går genom osvannåmnda portik, kommer man till ett underjordiskt rum, som byggmåstaren kallat -Religuaire. Det är heståmdt att, i öfverensstämmelse med sitt namn, på ett altare förvara vårjan från Austerlitz, 40 fanor och de insignier som kejsaren burit. I bakgrunden af detta sanktuarium reser sig Napoleons bildstod i kejserlig drågt. stt rikt utsiradt galler omgifver denna cell. En ståndigt brinnande lampa sprider sitt ljus öfver de tarsliga qvarlefvorna af den stolta herrlighet, som detta reliqvarium innesluter. Så år planen får detta storartade monument. som man nu håller på att uppföra. I hjertat af Frankrikes våldigaste kyrka omhvålfd af dess mot himlen sträfvande kupol står sarkofagen midt imellan alla de ryktbara handlingar, som förherrligat Napoleons regering i krig och fred. Det hela går ett storartadt, allvarligt intryck, om man också skulle kunna göra några anmärkningar mot enskildheter, i synnerhet mot reliefskulpturerna. Tolf lampor af brons i portikens hvalf åro beståmda att tåndas vid firandet af hjeltens födelse-, dödsoch bisåttningsdag i invalidernas kyrka. Ärkitektens plan går långre ån till monumentet. Ingången från place Vauban år af honom utsedd att bilda förgården till minnesmårket. Hans förslag går ut på att pryda denna plats med pråktiga statyer, för att förbereda åskådaren på det allvarliga intrycket af sarkosagen i det inre. Midt på platsen, Napoleons staty till håst på en rik piedestal och i den veridshistoriska drågt, hvari valplatserna och de eröfrade hufvudståderna sågo den våldiga hjelten. I en krets omkring honom bildstoder af hans marskalkar och generaler. Detta år grundtanken som ledt måstaren i hans plan. Man tvislar icke på att ju åfven denna del af planen skall blifva antagen. Visconti sjelf är vid godt mod. Hufvudsaken, penningar, år beviljad af nationalförsamlingen. Omkostnaderna för det inre monumentet åro anslagna till omkring 43 millioner francs. 1,400,000 fr. anslås till rå och 600,000 fr. till statymarmor. Till utförandet af den sist omtalta Cour des grands Capitainespå Vauban-platsen begår Visconti ett tillskott af en million. Omkostnaderna för det hela skulle då utgöra 55 millioner. Det år icke förmycket för en minnesvård Öfver den sista absoluta herrskaren i Europa. Ett enda fyrverkeri i den gamla goda tiden, till sörherrligande af Ludvig XVI:s förmålning, kostade 6 millioner francs. Napoleon var den sjelsmedve na och sjelfmedvetet för sin princip kåmpade absolutisi mens genius. I honom skulle den gamla principens makt blossa högt i vådret i hela sin OR — — —— —