— ———— —— —WkteA—— — — ——— tygaa derom. Försätt dig i tankarna i den ställning som väntar oss. Hvad ligger det för förskräckligt deruti? Jag är kunnig i alla slags fruntimmersarbeten; dessutom har jag genom dig lärt mig tillräckligt mycket annat, för att kunna undervisa andra. Jag skall arbeta för oss båda, och Gud skall välsigna mitt arbete. Ser du, min goda far, vi skola bo tillsammans i ett litet nätt rum, fullt af lugn och frid, i våra ömsediga uppoffringar, i den oändliga kärlekens paradis, upphöjda öfver ödet. Ja, nu först öppnar sig för ose den verkliga sällheten! sörj blott icke, min far en lyckligare framtid, än som mången dödlig är förunnad, ler oss till mötes. Herr van Vlierbeke betraktade hänryckt sin dotter; den inspirerade men milda tonen i hennes röst grep honom så, hennes själsstyrka, hvars ädla orsak han genomskådade, uppfyllde honom med så stor beundran, att hans ögon fuktades i känslan af hans lycka. Med ena handen drog han Lenora till sig, den andra lade han på hennes hufvud och lyfte sina ögon tacksamt mot himlen. Nu steg en tyst bön och en valsignelse för dottren, lik en helig låga. ur hans hjerta till Gud, som skänkt honom hans Lenora. VIII. Några få dagar derefter kungjordes i tidningarne, såsom herr van Vlierbeke sagt sin dotter, auktionen på bans egendomar, och kungörelsen anslogs öfverallt, såväl i staden som i den kringliggande trakten. (Fortsåttn.) AHAHH —