Antingen — Uller? E. Korrespondens från Skåne. (Forts. o. slut fr. N:o 263.) För att ifrån det intellektuella föra våra tankar till den materiella verlden, så hasva vi uti landshösdinge embetets sista berättelse om ärsvexten i lånet (Malmöhus) sett det omdöme. att rågskörden varit under och vårsaden öfver medelmåttan. Men som man omöjligen kan lita på sanningen af landshåfdingeembetenas årsberåttelser i dylika fall, hvilka icke kunna grunda sig på annat ån muntliga uppgifter och en och hvar söker gerna att hålla det onda eller nåden i bakgrunden så långe som möjligt, så år dei klart att dessa beråttelser vanligen framstålla förhållandet båttre ån det befinnes i verkligheten. Icke blott rågskörden år innevarande år mycket under medelmåttan i Skåne, tillochmed nårmande sig till half missvext, utan äfven yårsåden år under medelmåttan. Också har man i Skåne icke på många år vid denna tiden haft så högt uppdrifna sådespriser som nu. Potatisen, som visserligen åfven gaf en ringa afkastning, syntes vål vid upptagandet mera frisk och mindre angripen af den vanliga sjuk domen ån under de senast förflutna åren, men ruttnar nu derimot efter upptagandet öfver allt i högar och källare. Sjelfva höskörden har i alla provinsens skogstrakter äfven varit under medelmåttan och lemnat åtminstone en tredjedel mindre foder ån vanligt, hvarför kreaturspriserna sjunkit ned snart sagdt till ett minimum. Under vårens blomning tecknade det sig till en icke obetydlig bokollonskörd på alla de stållen der någon bokskog ånnu finnes i behåll, men denna ollonskörd har dels af en ihållande sommartorka och dels af nattfroster blifvit bortskåmd, så att större delen af boknötterna åro tomma. Men sommar och höst hafva hos oss varit gynnade af den herrligaste väderlek, såvål under hösom sådesskörden, och med undantag af några starka nattfroster i början af September, hvilka för potatiskålen och i trådgårdarna hade sin menliga iuslytelse, hafva vi under hela tiden haft det mildaste våder ånda till slutet af Oktober, då några håftiga nattfroster åfven intråffade. Årets höstsåde synes derför mer ån lofvande, och de grönskande rägsålten sörete den herrligaste anblick. Imellertid hoppas den fattigare och behöfvande delen af befolkningen på brånvinsbrånnings-förbud och i anledning deraf på sjunkande sådespriser. Förnekas kan det å ena sidan icke, att brånvinshandteringen hittills varit ett slags malum necessarium, som icke bragt någon synnerlig vålmåga öfver nationen, icke en gång öfver producenterna sjelfva, så att om denna nationalindustri kunde undantrångas af någon båttre och ådlare, så skulle tillochmed folkets moraliska karakter kanske taga en annan och högre riktning. Att våra sådesprodukter, synnerligast under mindre gynnsamma år, i stållet för att komma folket och den ofta betryckta arbetaren till godo såsom bråd, hellre åt honom förvandlas i en förgiftande dryck, hvilken, om också för Ogonblicket stimulerande, likvål i långden åndå estjål hålsan från hans kind och modet ur hans hjerta-, år verkligen mer ån beklagligt. Iy om vi nu antaga, och detta kunna vi med allt skål, att hår i Skåne finnas tillsamman tagna 100 ångbrännerier, hvilka hvardera kon sumera 100 tunnor såd i månadan eller således gemensamt månatligen 10,000 tunnor spanmål, hvilket på 6 månaders brånvinsbrån ning om året utgår den lilla summan af 60,000 tunnor. Antages nu att en menniska till sitt irliga bröduppehålle behöfver 3 tunnor såd, åeskulle af dessa 60, 000 t:r sådsom årligen af ingbrånnerierna förvandlas i bränvin, 20, 000 —