5LDTAUCL UL SHUDUI uGcuna IUHIIBS lata ålldragandet undanskjutas. Presidenten förhemligar icke den öfvertygelse, att revisionen göres möjlig genom den allmånna rösträttens återstållande; eger icke revisionen rum, så skall 1852, heter det på ett annat stålle, folket högtidligen kungöra sin nya vilja, men denna vilja kan blott ädagalåggas i den allmånna röstråtten. Håri år presidentens afsigt klart uttalad: det suveråna folket skall med eller mot konstitutionen hafva att afgöra öfver verkställande maktens öde; L. Bonaparte hakar sig med sina förhoppningar fast vid detta sista råddningsankar, och lemnar en såker måttstock för bedömandet af sin högt bedyrade oegennnytta. Såsom redan nåmnts anfalles budskapet mycket håftigt af de monarkiska bladen. Majoritetens fiendtliga upptrådande synes nårma Ale Constitutionel till venstran, ehuru den sör knappast 8 dagar sedan häftigt tadlade L. Bonapartes intime förtrogne Persigny för hans lutande åt s. håll.-La Presse år mycket belåten med budskapet, enår, såsom den menar, Henriks af Bordeaux utsigter och Changarniers kandidatur omintetgöras genom allmänna rösträttens äterstållande. De republikanska bladen betrakta L. Bonapartes förslag till allmånna rösträttens återställande såsom en uppråttelse; resten af budskapet gilla de naturligtvis icke. Den 5 anslogs budskapet på gatorna i Paris; detta skall åfven ske i alla Frankrikes kommuner. Derjemnte cirkulerade astryck af detsamma, hvilka i förståderna såldes för en spottstysfver. Det upplåstes derstädes högt, hvilket antyder en viss agitation. På börsen har budskapet verkat ett fall i fonderna. På den mindre bourgeoisien och arbetarne skall budskapet i allmänhet hafva gjort ett icke ogynnsamt intryck. Man förklarar sig nu, huru detkommit till, att hr Maupas, en ganska obetydlig person, blifvit polisprefekt i Paris. Mannen år måg till öfverste Vaudrey, Löuis Bonapartes bekante kamrat på åfventyren i Strassburg och Boulogne. BELGIEN. Konungen öppnade, i egen person, kamrarne den 4 dennes. Den mårkligaSte punkten i throntalet har afseende på den i i landet rådande meningsolikhet, hvilken konungen hoppas blott vara öfvergående. Han råknar på moderation, så att denna svårighet kunde låsas i landets interesse. Denna uppmaning till moderation synes dock ha blifvit utan verkan på senaten, enår de der företagna byråvalen utfallit i oppositionell anda. AMERIKA. Man har underrättelser från San Francisco i Californien af d. 15 Sept. Förbrytelserna äro i aftagande. Afven Indianerna förhälla sig sredligt. Utbytet af guldminorna år i stigande och äfven quarzminorna bearbetas i allmänhet med framgång. San Francisco har sullståndigt repat sig efter de sista eldsvädorna och år nu båttre uppbysdt, ån förut. Presidenten vid högsta domstolen i Cincinata, hr Hoadley, har förklarat lagen om flygtiga slafvars utlemnande för grundlagsvidrig. Nevyorker-bladen meddela en prospeksus till ett af tyska demokraten, professor Kinkel projekteradt län. I spetsen för detsamma stå, utom Kinkel, exlöjt. Willich och grefve Oskar Reichenbach. Lånet skall utgöra 2 mill. dollars till 573 rånta. Når 20, 000 dollars åro tecknade, skall utses ett permanent revolutionsutskott och lånet stållas detta till förfogande. I Tills vidare förvaltas medlen af grefve Reichenbach, som år boende i London. NewYork Herald anmårker vid tillfället, att Maziiniska lånet redan år komplett och att penningarne åro insatte i en bank i London. Enligt ett i NewYork gångse rykte, skola de officerare, som tagit general Lopez till fånga, blifvit mördade i Havana. Kejsar Soulouque rustar sig, till trots af de fråmmande konsulernas protester, med all makt t.ll ett angrepp på Dominikanerna. I Norra Mexiko har för en tid sedan utbrutit en resning, som åsyftar att låsrycka flera provinser från Mexiko och af dem bilda en ny sristat, hvars slutliga öde väl blir att sammansmålta med Förenta Staterna. Enligt de senaste notiserna från New-Orleans stod